Politikerna är ansvariga för Amalgamenheten
En stor del av min släkt bor sedan generationer i Kanada. Vid ett samtal berättade jag för en av mina kusiner, som bor i staden Vernon i västra Kanada, att jag sannolikt led av amalgamförgiftning. Han uppsökte då stadens bibliotek och kunde senare berätta för mig att Sverige är en ledande nation när det gäller kunskap om tungmetallsförgiftning. Den bästa kunskapen skulle också finnas i universitetsstaden Uppsala. När han berättade detta kände jag både stolthet och stor tillförsikt.
Amalgamenhetens har en oerhört stor betydelse inte bara för alla patienter utan också alla tandläkare och läkare runt om i landet som är beroende av den stora kunskap om och behandling av tungmetallförgiftning mm som där finns. Insikten om tungmetaller som orsak bakom många problem växer ständigt. Det kommer obönhörligen att leda till en allt större efterfrågan på behandlingsråd och tjänster från den kunniga personal som finns i Uppsala.
Att i det läget ifrågasätta verksamheten på det sätt som nu sker är kränkande för alla parter. Det är kränkande i första hand för alla patienter som behöver vård. Det är kränkande också för den personal som inget hellre vill än att med rimliga förutsättningar kunna erbjuda den behövliga omvårdnaden. Men det kan också bli kränkande för den valmanskår som satt tillit till sina politiker.
Till skillnad från tjänstemän och andra har de förtroendevalda politikerna ett ansvar för de beslut som fattas. Jag vill därför uppmana dessa att ta beslut som säkerställer en fortsatt rådgivning till läkare, tandvårdspersonal och patienter så att vård- och rehabiliteringsinsatserna kan bli effektiva. Enligt min mening borde dessutom beslut fattas som säkerställer en fortsatt kunskapsuppbyggnad när det gäller tungmetallers inverkan på oss människor.
Vi är många som förväntar oss att Sverige och Uppsala även i framtiden kommer att vara ett föredöme i dessa viktiga och livsavgörande frågor.
Täby den 19 oktober 1999
Ivan Halvarsson
