BOSTAD och HÄLSA
-En praktisk handbok för ett sundare hem
Civilingengör Ragnar Forshufvud i Karlskoga, numera aktiv pensionär och kunnig konsult på bland annat elsanering, har skrivit en bok om inomhusmiljö. Han arbetade tidigare vid Bofors med elektronik och har en avsevärd erfarenhet av elektricitetens för- och nackdelar. Han har nu summerat några av sina egna erfarenheter, och utifrån ett omfattande studium av hur man hanterar problematiken med inomhusmiljö, fram för allt med utgångspunkt från den tyska miljörörelsen, och sammanställt dem i bokform.
Resultatet är lyckat. Han har åstadkommit en lättläst och informativ text som kan användas som uppslagsverk för var och en som vill "checka av" sin hemmamiljö men också för den som vill syna fram för allt sin elektriska arbetsmiljö på jobbet.
Fyller en kunskapslucka
Boken kan med fördel användas också som kurslitteratur vid alla slags miljöutbildningar, elsäkerhetsutbildningar med mera. Den fyller en stor lucka i den försummade utbildningen för sjuksköterskor, läkare med flera kategorier av hälsopersonal. Jag anser att den givet borde ingå som ett obligatoriskt kursmoment i utbildningen för exempelvis sjuksköterske-och läkarutbildningarna (en fempoängskurs förslagsvis).
Boken skulle jag vilja klassificera i facket "alternativ medicin" och/eller "alternativ teknik". Det angreppssätt som Ragnar Forshufvud valt att hantera utgår från ett övergripande ("holistiskt") perspektiv som har sprungit fram ur den tyska gräsrotsrörelsen mot sjuka-hus.
Samlat grepp på belastningarna
Den koncentrerade alternativteori som Forshufvud då närmast tagit fasta på kallas "Baubiologie", ett koncept som fram för allt har utvecklats av den tyske publicisten Wolfgang Maes, som har vänt på nära nog varje tänkbar sten och gjort en formidabel journalistik bragd genom att i decennier skriva om fram för allt den elektriska nedsmutsningen av vår miljö. Maes är en humanist av gammalt klassiskt 1700-talssnitt (jfr. med de franska s.k. encyklopedisterna), och trotsar därför nutida fackidioti (s.k. reduktionism). Forshufvud har alltså valt sitt sällskap med omsorg. Kärnan i den här teorin går alltså ut på att först och främst ta ett helhetsgrepp om de tänkbara belastningsfaktorer som kan tänkas ha en betydande (fr.a. negativ) inverkan på människor, djur och levande organismer: kemikalier, radon, mögel, lösningsmedel, elektrisk strålning, tungmetaller, psykologisk anspänning (fr. a. sekundärt, till följd av övriga nämnda belastningar).
Några specifika faktorer
Utifrån denna helhetssyn focuserar sedan Forshufvud på några specifika, fram för allt elektriska, kategorier:
-elfält (låga frekvenser)
-elfält (höga frekvenser)
-statisk elektricitet
-radioaktivitet (joniserande strålning)
-joner i luft (luftkvalitet till följd av förekomsten av negativa resp. positiva luftjoner)
Men också:
-Gifter och gaser
-fibrer, damm och allergener
-bakterier, mögel och jästsvampar
Analysen av den elektriska miljön är heltäckande. Och utomordentligt lättläst och pedagogiskt klargörande!
Boken är i det avseendet en guldgruva att ösa ur, om man vill ha en både snabb, djup och överskådlig illustration till den här problematiken. Förutom som förståelse till fenomenet (teorier om elektriciteten), görs en konkret analys av konkreta förhållanden som leder till en upprättande av användbara checklistor och möjliga åtgärdsprogram.
Svackor i helhetskonceptet
Ett par svackor i framställningen måste dock framhållas. Den ena består i den allt viktigare frågan om kemikaliernas inverkan. Det sätts så mycket kemikaliska föreningar i omlopp varje dag, att ingen människa med bibehållen trovärdighet kan påstå sig ha ett helhetsgrepp om det. Sedan Rachel Carsons dagar i mitten på 60-talet då hon skrev klassikern "Tyst vår" har inget i grunden förbättrats, tvärtom. Kemikaliemolnet runt omkring oss eskalerar snabbt; de samverkande effekterna ("synergi") är i dag helt oöverskådliga. Jag saknar ett större kapitel om denna problematik i Ragnar Forshufvuds i övrigt förträffliga framställning. (Rätta till det i nästa upplaga, bästa Ragnar!). Samma invändning måste också göras när det gäller tungmetallbelastning i allmänhet och kvicksilver då i synnerhet. Ett avsnitt om så kallade jonisatorer (en elektrisk apparat som alstrar positiva och negativa luftjoner) kan diskuterar, det är av refererande karaktär och här tror jag att den tyska miljörelsen nog är ute och "cyklar" en del.
Ett starkt inslag är de fallbeskrivningar som Ragnar Forshuvud tar upp. De är utomordentligt klargörande. Såvitt jag kan se passar de in i ett allt mer tydligt mönster av ett växande antal "vittnesbörd" som allt tydligare pekar på en huvudriktning. Hur den ser ut överlåter jag med varm hand till läsarna av boken att själva bedöma.
Värdering
På en skala mellan 0 till 5, ger jag en stark 4 till den här boken. Jag tar för givet, att en reviderad 2:a upplaga kommer att räta upp de påtalade svackorna. Men då återkommer undertecknad och utdelar en jackpott på det garnityret!
"Bostad och Hälsa" kan beställas hos förlaget Mimers Brunn 73392 VARMSÄTRA.
Tel: 0224 - 23006
E-post:mimersbrunn@mail.bip.net
Jan Åberg