Det är slutsatsen av Forskningsrådsnämndens presskonferens där man skulle redovisa sitt regeringsuppdrag
"att belysa amalgamfrågan".

I Sverige är ca. 5 miljoner människor exponerade för kvicksilver från amalgamfyllningar. Hur många som har symtom och sjukdomar som kan vara påverkade av amalgamfyllningar vet ingen. Skälet till att kvicksilver har använts i mediciner är just att det är giftigt konstaterade professor emeritus Maths Berlin som nämnden engagerat.

- Han redovisade vad han funnit i litteraturen från 1993 och framåt. Under senare år har fler rapporter kommit som visar att låga halter kvicksilver kan ha effekt på cellernas olika enzymsystem, och kroppens immunsystem kan påverkas.

Amalgam är den största källan till kvicksilverexponering.

” Kvicksilver från amalgamfyllningar bidrager till den dagliga absorptionen av kvicksilver huvudsakligen på två sätt. Frisatt kvicksilver i ångform inhaleras och resorberas i luftvägarna som Hg⁰ till minst cirka 80 %. Avskavda amalgampartiklar nedsväljes, en mindre del, vanligen < 1 0 % av kvicksilvret, oxideras i magtarm-kanalen och resorberas som Hg²⁺, Kvicksilver kan också upptagas i nervändarna och i retrograd riktning transporteras till ganglier och centrala nervceller. l WHOs kriteriadokument 118 uppskattades det dagliga retentionen i populationen från amalgam till 3-17 ug med tillägget, att variationen kan vara betydande. Validiteten för detta dosintervall har senare konfirmerats i flera undersökningar ”

Det finns kanske några tusen personer i Sverige som har 10 gånger högre kvicksilverupptag på grund av tandgnissling eller tyggummiätande. (osäkerheten är stor kanske är det 100 tusen?)

Hälsoefekter

” Det har länge varit känt att kvicksilver är cytotoxiskt. Den cytotoxiska effekten utövas av Hg²⁺.Kvicksilverånga som transporteras med blodet kan diffundera in i cellen. Genom sin relativa fettlöslighet passerar kvicksilverånga lätt cellmembraner. Intracellulärt oxideras Hg⁰ till Hg²⁺ enzymatiskt.

Kvicksilverjonen passerar inte cellmembraner lika lätt utan binds i första hand till utsidan av membranen men kan i vissa fall aktivt, via receptorer eller bunden till annan transfererbar molekyl, transporteras intracellulärt. Exponering för kvicksilverånga och för kvicksilversalt är därför inte likvärdiga ur toxikologisk Synvinkel. ”

Vilken exponeringsnivå som kan ge upphov till diagnostiseringsbara hälsoeffekter är kontroversiellt. Men klart står att kvicksilver har toxiska effekter på njurarna. Och för effekterna på immunsystemet finns visat att det både kan stimuleras och undertryckas.

Foster är speciellt utsatta och moderns kvicksilver belastning är troligen en stor risk. Man har i olika studier sett att tydliga effekter uppstår på den typ av celltyp/nervvävnader som finns i hjärnan, vid de koncentrationsnivåer som man finner hos barn till amalgambärande mödrar. I en holländsk studie på barn med mentalt fördröjd utveckling fann man att mödrar med yrkesexponering hade 8,7 gånger så stor risk att få mentalt utvecklingsstörda barn.

" Tillgängliga fakta ger inte stöd för att avfärda risken, och man måste fråga sig hur stor del av utvecklingsstörda barn i Sverige som kan vara orsakade av kvicksilverexponering från amalgam."

Riskbedömning

" Kvicksilver är ett multipotentielt cellgift, som ingriper i cellens primära processer, vilket skapar förutsättningar för ett brett spektrum av möjliga biverkningar."

Risker finns alltså för störningar i

centrala nervsystemets funktioner
njurfunktionen
immunsystemet
fosterutveckling, särskilt utvecklingen av nervsystemet.

- Som miljömedicinare ser jag som mest allvarligt risken för effekter på foster säger Maths Berlin. Och i en försiktig bedömning av: Prevalensen (den del av befolkningen som är sjuk i en viss sjukdom vid en viss tidpunkt) för bieffekter från kvicksilver i nerv- immun-system och njurar torde totalt vara mellan 10% och 0,1%.

På vanlig svenska betyder det att kanske 500 000 är sjuka på grund av kvicksilver från amalgam!

I frågestunden fick Lars Friberg ordet, en av våra främsta forskare på området. Han såg att hittills har det varit en dominans av tandläkare som tagit ställning till forskningsanslag för undersökning av amalgamets effekter. De har inte den miljömecinska kompetens som behövs för att göra korrekta bedömningar.

Ingvar Skare påpekade det orimliga i att Naturvårdsverket vill förvara kvicksilveravfallet i bergum med läckage i mg/år medan Socialstyrelsen anser det vettigt att folk har det i munnen, vilket ger spridning av flera ton/år av kvicksilver.