Maud Bergmans websida på odontologen UMU

Jag har läst runt lite på Socialstyrelsens webbplats,och hittade biverkningsregistrets årsrapport för 2001. Ansvarig för detta register är allas vår Maud Bergman,Umeå.

Vilken ynklig liten rappakalja som har kokats ihop av denna kvinna. Vad är detta som svenska skattebetalares pengar användts till?
Var finns i denna rapport alla förtvivlade sjuka tandvårdsskadade människor som kämpar för att kunna upprätthålla ett normalt liv i vårt land.

Ja,inte finns de i detta register i alla fall. De är effektivt och kallblodigt stoppade. Först av kliniken och tandläkaren som skadat dem. Hur ska en människa som är sjuk kunna förmå sig att återuppta den kontakt som avbrutits med behandlande tandläkare och tillsammans med denne skriva en rapport om "biverkning"? En "biverkning" som ofta är invalidiserande men av tandläkare viftas bort som något icke tillhörande tandvård.

Om patienten envisas kanske man bemöts hånfullt och ombeds underförstått att söka psykiatrisk vård. Någon biverkningsblankett har väl aldrig setts av en patient på en tandvårdsklinik. Vid denna tidpunkt är patienten så sjuk och förnedrad att man inte ens orkar tänka på denne tandläkare utan att må dåligt.

Vilken utmärkt grogrund för att tillsammans och i samförstånd skriva en biverkningsrapport. Patienten förtränger och överger tandvården.

Eftersom patienten fortfarande är sjuk söker man hjälp hos sjukvården. Patienten som länge grubblat hur man på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra till doktorn att man är kvicksilverförgiftad av tandvården har beslutat sig för att sakligt och sansat berätta vad man varit med om och vad man blivit sjuk av.

Redan innan patienten berättat färdigt vad som hänt så inser man att det är meningslöst.Det förstår patienten av doktorns ansiktsuttryck och de recept som doktorn erbjuder sig att skriva ut. Antidepressiva. Sådana sjukdomar har doktorn aldrig hört talas om att tandvård skulle kunna generera. Utmärkande för en kvicksilverförgiftning är de otaliga symptomen,som patienten endast tar upp en bråkdel av av rädsla för att klassas som psykiskt sjuk.Men den delen räcker för att doktorn ska erbjuda kognitiv terapi.

Doktorn kan naturligtvis inte heller inte skriva ett intyg för sanering eftersom patienten har otaliga symptom,men saknar det enda som godkänns,lichen i munnen. Patienten är nu helt tillintetgjord och drar sig tillbaka till hemmet alltför sjuk för att kunna delta i arbetslivet eller idka socialt umgänge. Där barrikaderar man sig,bitter och avvaktande mot hela samhället. Patienten lär sig att inte ta upp detta med kvicksilverförgiftning med mer lyckligt lottade vänner och bekanta. Patienten har med tiden förstått att det inverkar på den sociala status man har,man blir betraktad som avvikande och ickestabil. Tiden går och eftersom men inte får adekvat vård för förgiftningen kommer nu de irrreversibla nervskadorna. Nu inträffar det paradoxala att patienten blir glad,för en nervskada i ett ben eller en arm innebär att man äntligen tas till nåder av sjukvården.Man får vård för sin skada och ett namn på den. Patienten är ohjälpligt och för livet skadad av kvicksilver. Men det kan man inte säga för då får man ingen vård. Och så försöker patienten att överleva de dagar man fått så gott det går,med förhoppning att någon av skadorna man fått ska vara av den art såsom godkänd av sjukvården. Tandvård är inte ens att tänka på längre.

Slutligen får patienten kanske genom en notis i tidningen reda på att det finns ett nationellt biverkningsregister för dentala material i Umeå. Eftersom patienten av ovanstående skäl inte kan kontakta tand eller sjukvård så kanske man kan drista sig själv att kontakta registret och berätta vad man har varit med om? Förhoppningsfull lyfter man luren och ringer till Umeå. Eller kanske man skriver ett vördnadsfullt brev. Om man är frisk nog att orka.

Där svarar Maud Bergman.
Och patienten blir upplyst om att registret naturligtvis ska ta emot anmälan. Men det hela måste ske i vederbörlig ordning. Genom att fylla i en biverkningsblankett i samråd med behandlande tandläkare eller läkare. Förresten så har sådana symptom ingenting med tandvård att göra,sådana sjukdomar skall behandlas av läkare.Säger Maud Bergman.

Och cirkeln är sluten.

Patienten lägger på.

Jag vill tillägga att detta är en hypotetisk berättelse som ligger sanningen nära. Jag har själv inte gått igenom allt detta,bara en del. Av ren självbevarelsedrift sansade jag mig efter att jag förstått att det var ett kamikaze-uppdrag att ens försöka.

Men jag är helt övertygad om att många gått igenom ovanstående och lämnats med förutom kroppsliga skador obotliga ärr i själen.

Med denna övertygelse i botten så är det med avsky och vämjelse jag läser Biverkningsregistrets årsrapport för 2001.

Vanja Karlsson
 
 

Detta är inget hypotetiskt, utan snarare en beskrivning av hur det går till när man vill dölja sanningen. Enligt en polisanmälan den 27 november, har denna så kallade "experter" i tandvårdsfrågor och som aktivt verkat för att ofarlightesförklara amalgam ljugit och begått mened i en rättegång där en patient fått mycket allvarliga biverkningar av titaninplantat. Mer att läsa: Hur mycket kvicksilver får vi i oss? (..Maud Bergman är vårdslös med sanningen) Okunskap eller? (..Nej Maud Bergman är vårdslös med sanningen) Historien upprepar sig! (.. Maud Bergman, Per-Olof Glantz, Ivar Mjör K.Sune Larsson, Barbro Westerholm med fleras agerande är inget annat än en skam för mänskligheten.) Toppnamn inom näringslivet (..påståenden amalgamets hälsorisker tillbakavisades kraftfullt bl a av tandläkarprofessorerna Maud Bergman och Per-Olof Glantz tillhörande Socialstyrelsens vetenskapliga råd.) Klargörande i dentala materialfrågor ..osant och vilseledande av Maud Bergman under vittnesförhör. Socialstyrelsens nationella biverkningsregister för dentala ... PDF (Ansvaret för driften av biverkningsregistret åvilar professor Maud Bergman)