Jan Åberg: -Vem är huvudansvarig för avsnittet i rapporten om den ”psykologiska förklaringsmodellen”?

Kerstin Hagenfelt: -Ja, det är en stor grupp av experter. Det är hela arbetsgruppen som har hållit i det.

JÅ: -Så det finns ingen huvudansvarig inom gruppen som har hållit i just det avsnittet?

KH: -Nej. Just den gruppen som har jobbat med avsnittet om allmän ohälsa är 7-8 personer: en ögonläkare, en hudläkare, en psykolog, en psykiatriker, en allmänläkare, en yrkesmedicinare och en neurolog -. allihopa experter på de områden som människor uppfattar som problematiska när det gäller det här.

JÅ: -Hur ser du på det som arbetsgruppen kallar”neurologiska” diffusa, eller ”ospecifika” symptom contra vad de elöverkänsliga själva uppger, fysiska problem, specificerade symptom som de anser har el som huvudorsak?

KH: -Ja, om du har läst rapporten så är det ju en ganska självklar förklaringsmodell som man har kommit fram till: Tycker du inte själv det?

JÅ: -Jag läser rapporten så att det finns vissa signifikanta samband och andra som inte visar på samband och att Arbetsgruppens slutsats är den att den inte anser att det ”vetenskapligt” styrkt att tala om samband. Är det rätt?

KH: -Men nu talar du om de vetenskapliga studierna av epidemiologisk art…(paus, tvekan) Ja, de är ju lättare att bedöma ur en vetenskaplig synpunkt. När det gäller begreppet allmän ohälsa så har vi utgått från patienternas symptom, det vill säga FEB och deras rapport. Och sedan har vi också studerat de olika försök som har gjort när det gäller att provocera fram de där symptomen i olika typer av elektromagnetiska fält.

JÅ: -Men i Sverige har det ju gjorts ett förhållandevis litet antal studier, åtminstone om vi jämför med vad som har uträttats i USA. I Dallas, till exempel, så hittade Dr Rea väldigt klara samband.

KH: -Njae, det är väl inte väldigt klara samband. Om du tittar på den rapporten så är det ju en av 8-10 studier som är gjorda…

…JÅ (avbryter):- Jo, men jag vet att Kjell Hansson Mild i Sverige har sagt att han ska göra om just Reas studie för att verifiera eller falsifiera den, men det verkar ju inte bli något av den saken, den har ju inte ens kommit igång!

KH: -Jomen eftersom vi har gjort en vetenskaplig utvärdering av det här området så har vi tagit ställning till det publicerade materialet…

…JÅ: -OK! Låt oss då titta på empirin i det material som ni faktiskt har tagit ställning utifrån. Då finns enligt rapporten ett antal väldigt klara, signifikanta, samband. Exempelvis Tynes´som refereras på sidan 52 som ni själva i rapporten faktiskt tolkar som ett samband…

…KH: -Vad vi har haft som uppgift som grupp är ju inte att tycka något. Vi har av SoS fått som uppgift att utvärdera det tillgängliga material som finns. Vi har gått igenom varje arbete, tittat på hur det är upplagt, hur det är gjort, hur man kan lita på det – ja som man gör när man bedömer en vetenskap. Vi kan ju inte titta på åsikter och idéer och sådant. Vi har utvärderat det material som fanns tillgängligt till och med hösten 1994.

JÅ: -Jovisst, men ni refererar ju ett antal arbeten, exempelvis Tyne´s som jag nämnde nyss. Där skriver nu ju själva i rapporten att det finns ett samband mellan cancer och personer som har elyrken…

…KH: -Jo, nu går du in på cancer, men vi talade ju om elöverkänslighet. När det gäller cancer så är de studierna bedömda för sig av en grupp experter på cancer och på yrkesmedicin: Staffan Skerfing, Olav Axelsson och de killarna som har jobbat med radon och cancer och alla de här frågorna i många år. Och nu är det ju så att den epidemiologiska utvärderingen inte har visat på något utan att man har en viss misstanke på det här med barnleukemin i Ahlboms studie.

JÅ: -Ja, fast jag nämnde nyss Tyne´s.Han visade ju, som ni själva skriver på sidan 52…

…KH: -Ja, jag sitter inte med rapporten (KH intervjuas hemma) så det kan jag inte säga något om just.

JÅ: -Där står i alla fall att det finns statistiskt säkerställda samband mellan Malignt Melanom och magnetfält-elyrken…

…KH (avbryter återigen): -Jo, men den här gruppen som har jobbat med cancersidan, vi har 15 personer som är experter på cancer, vi har kommit fram till den slutsatsen att det inte finns några av de studierna som visar att det finns en säkerställd ökning av cancer. Det är det ena. Det andra är då att det finns ingen mekanistisk förklaring, och det kanske är det allra viktigaste. eftersom man inte har kunnat visa att elektromagnetiska fält har en effekt på DNA, alltså i en experimentell modell. Alltså kan man inte sätta så stor tyngd vid icke signifikativa riskökningar.

JÅ –Men jag talar nu om helt signifikanta riskökningar och samband mellan elektromagnetiska fält fram för allt för människor i elyrken och med cancer, i den första delen av rapporten. Här är det ju glasklart att det finns samband även om den ”mekanistiska förklaringen” ännu inte har hunnit bli utforskad!

KH: -Nej. Det är därför som cancergruppen också säger att man måste fortsätta att forska på området…

…JÅ: -Javisst. Fast då blir invändningen den , att varför ska man då istället inrikta ”forskningen ” på just det område som med Arbetsgruppens egna uppfattning i rapporten anses som nästan vitt och så gott som outforskat, nämligen: det ”troliga” sambandet mellan de psykiska, kulturella, stressfaktoriella med mera faktorerna å ena sidan och el å den andra? Det här begreppen används ju dessutom sedan närmast som ett fundament för att lägga grunden till och därmed utveckla vad ni kallar ”Den psykologiska förklaringsmodellen”

…KH: -Jo. I dag är det ju ändå så att det som är viktigt för Socialstyrelsen, och varför de vill ha det här, det är ju bedömt för att man ska diskutera hur man ska hantera de här människorna i sjukvården. Och vår slutsats är j den att även om elkänslighet inte kan bevisas så ska man ändå ta hand om de här människorna i sjukvården.

JÅ: -Jo. Jag förstår. Däremot förstår jag inte hur kulturell stress, ”teknostress”…

…KH (avbryter för x:e gången): -Jomen, det är ju inte så konstigt, vet du, eftersom det här med elkänslighet ju är en väldigt kulturellt specificerad sjukdom. Den finns ju bara i vissa länder!

Epilog:

  Makthavare som professor Kerstin Hagenfelt har en ful ovana att domptera journalisterna. De ställer gärna villkor för att "ge" intervjuer. Det här är en etik som är särskilt högt utvecklad hos Läkarsällskapet och dess societet. Dit äger som regel endast "godkända" journalister tillträde. En frilansjournalist som inte kan visa papper på att tillhöra något anständigt media göre sig icke besvär!

Vid någon av de otaliga bjudkonferenserna ("utbildning", som läkarna brukar säga till sina sekreterare när de far iväg, och ett litet föredrag brukar också ingå som förkläde) mellan läkemedelsbranschen och sällskapets medlemmar är sålunda endast ytterst väl utvalda journalister välkomna. Å andra sidan. Så ser det också ut på en del andra håll också, bil-och motorbranschen är ett sådant korruptionshål också!

Kerstin Hagenfelt är i dag, såvitt bekant, helt bortkopplad från det här området. Däremot är fortfarande docent Magnus Svartengren aktiv. Såvitt bekant har han inte gjort någon självkritik i sak. I stället har han beordrat fram sådana som Lena Hillert från Huddinge sjukhus som menar sig vara ”expert” på kognitiv beteendeterapi (fast hon endast är kroppsläkare) och denna välgörande inverkan på ”elöverkänslighet”, till de senare expertutreningarna…
Socialstyrelsen har mycket psykologisk bråte att rensa upp för att återfå en trovärdighet på detta område!

Jan Åberg

"Vi värjer oss från kunskap" prof. Lars Jacobsson
Okunskap om amalgam!  (om fyra så kallade experters okunskap)
Övergrepp inom sjukvården - elöverkänslig patient illa behandlad (här finns en bild på en kvinna, hur förklarar man hennes hudbesvär, som uppstått framför bildskärm då man dövat rektionerna i kroppen med kortison)