Avsikten är att bland annat följande interpellationer ska tas upp i riksdagen under vecka 4
Tisdag 22 januari kl 14.00 till Ingela Thalén
Marianne Samuelsson (mp) nr 134 om barnens hälsa
Barnens hälsa försämras med oroande hastighet.
Kommentar: Barnen tillbringar lång tid framför TV, dator och spel. Nu har även många barn egen mobiltelefon.
Detta innebär en stor belastning av elektromagnetiska fält, flimmer, höga ljud etc.
Barnen blir också stressade av att det är så mycket de ska hinna med.
Désirée Pethrus Engström (kd) nr 151 om 11-punktsprogrammet för ökad hälsa i arbetslivet.
Med rätta kritiseras förlängd sjuklön, någonting som redan prövats och förkastats.
Bland annat sägs att långt ifrån alla sjukdomar förorsakas av arbetet.
I 11-punktsprogrammet talas om metodutveckling, statistik mm.
Kommentar: Man kan nästan förutsätta att en viktig orsak till ökad sjukskrivning är de ökande fysiska miljöbelastningarna i samhället. Denna hypotes måste tas på allvar.
De digitala trådlösa telefonernas utbredning på arbetsplatser och i hem, och även den ökade användningen av mobiltelefoner, datorer etc har förmodligen ett samband med de ökade sjukskrivningarna. I stället för att titta på detta, mobbar man de läkare som tar dessa problem på allvar.
Till Kjell Larsson
Maria Larsson (kd) nr 157 om miljöbalken
En stor del av tillsynsverksamheten består i att ta ut kraftiga miljösanktionsavgifter för administrativa missar med minimal betydelse för miljön. Däremot räcker tillsynsresurserna dåligt till för att kolla om det pågår miljöfarlig verksamhet. Detta påverkar lagens legitimitet.
Staten tillskjuter inte tillräckliga medel för att länsstyrelserna ska kunna fullgöra sina skyldigheter.
Kommentar: Kommunernas bristande tillsyn beror bland annat på att länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inte fungerar.
Interpellanten säger att regelverket är alltför trubbigt.
Kommentar: Det vore mycket vunnet om miljöbalken tillämpades av rättsinstanserna.
När en person bad att en mobiltelefonisändare som vållade henne allvarliga hälsoproblem skulle stängas av, svarade miljödomstolen i Växjö att strålningsstyrkan var långt under gränsvärdet, alltså kunde strålningen inte påverka henne i någon högre grad.
Detta stämmer inte alls med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.
Det finns klara besked att det räcker med de allmänna hänsynsreglerna för att miljönämnden ska kunna ingripa.
Det är de kommunala myndigheterna som ska ta första steget, annars blir de allmänna hänsynsreglerna ett slag i luften.
Ett stort problem är att regeringen inte motiverar sina beslut, och inte anmärker på att lägre rättsinstanser inte fullgör sin lagliga skyldighet att motivera sina beslut. En pro forma-motivering räcker inte.
Torsdag 24 jan ca kl 13.15 till Ingela Thalén
Anna Maria Narti (fp) nr 168 om medicinsk rehabilitering för långvarigt arbetslösa
Ingen tar det ekonomiska ansvaret för långvarigt arbetslösas rehabilitering. De faller mellan stolarna.
Finsam är ingen lösning för dessa, eftersom de inte har någon sjukpenning.
Kunskap hos specialiserade centra för rehabilitering utnyttjas inte.
Kommentar: Man hamnar ofta i denna situation därför att rehabiliteringen inte fungerar från början, när personerna fortfarande åtnjuter sjukpenning.
Många är arbetslösa därför att de tvingats lämna en fysisk arbetsmiljö som de inte tålde.
Ofta är inkomsten dålig därför att de först försökte lösa sina problem genom att minska arbetstiden.
Det behövs alltså mycket aktivare och snabbare åtgärder.
Arbetsmiljöns betydelse måste tas på allvar. Det är viktigt att skapa fysiska arbetsmiljöer som personer i riskzonen tål.
Ett antal personer vet att de har tvingats lämna sina arbetsplatser därför att de inte tål digitala trådlösa telefoner.
Man kan nästan förutsätta att många människor har blivit sjuka av digitala trådlösa telefoner. De förstår inte sambandet, därför att när de sjukskrivs vistas de hemma, och de kanske har en digitala trådlösa telefon även där. Denna hypotes måste tas på allvar.
Till Mona Sahlin
Henrik Westman (m) nr 124 om sjukfrånvaron
Sjukfrånvaron ökar snabbt. Sjukskrivning och förtidspension utnyttjas som en aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Kommentar: Liksom tidigare interpellation bristfällig rehabilitering och dålig fysisk arbetsmiljö.
Fredag 25 januari kl 9.00 till Lars Engqvist
Marianne Andersson (c) nr 143 om elöverkänslighet
Elöverkänsligheten ökar mycket snabbt.
Oklart om siffran för 10 år sedan avser svårt drabbade eller totalt.
Nu 200 000 elöverkänsliga. Detta medför galopperande kostnader.
De forskare som på alla sätt försöker bortförklara de allt tydligare tecknen på samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem är de som får forskningsmedel. Nu avslår FAS alla ansökningar om anslag för denna forskning.
Regeringen säger sig ta problemen på allvar, men hindrar inte att RALF-rapporten, som kritiserats av Handikappombudsmannen och riksdagens revisorer används av industrin, myndigheter och kommuner. Detta leder till att de drabbade inte får någon hjälp.
De elöverkänsliga kan inte delta i samhällslivet. De tvingas lämna sina hem på grund av mobiltelefonisändare.
Deras problem erkänns inte.
Det är dags att de får hjälp.
Kommentarer: Jämför med vad som ovan sagts om att sjukskrivningarna ökat samtidigt som belastningarna från skadliga elektromagnetiska fält ökat kraftigt.
Trots de goda erfarenheterna av elsanering avslås ansökningar om bostadsanpassningsbidrag. Regeringens senaste uttalande i frågan är från 1992.
Kommunernas agerande motverkas av att Strålskyddsinstitutet förnekar riskerna. Kommunerna och även länsstyrelser tror att de är tvungna att följa myndigheternas råd.
Strålskyddsinstitutet säger att hälsoeffekter inte kan uppstå av basstationer för mobiltelefoni, eftersom strålningsstyrkan ligger långt under de rekommenderade gränsvärdena. Detta är helt fel. Dels kan man aldrig vara säker på att en exponering är ofarlig, dels tar EU-rådets rekommendation från 12 juli 1999 endast hänsyn till termiska effekter, och det är nu officiell vetenskap att biologiska effekter kan uppstå långt under gränsvärdena. Dessutom står strålskyddsinstitutet bakom fem myndigheters försiktighetsprincip för lågfrekventa fält, enligt vilken de kraftfrekventa magnetfälten inte bör överstiga en femhundradel till en tusendel av EU:s rekommenderade gränsvärde.
Fyra olika ministrar ska svara på interpellationer som hänger intimt samman.
Delvis ska flera ministrar svara på i princip samma fråga.
Lars Juhlin
