Amalgamförgiftning enligt toxikologins klassiker
Louis Lewin, 1850-1929, var Tysklands främste toxikolog runt sekelskiftet. När A. Stock misstänkte kvicksilverförgiftning
tillkallades Lewin som konstaterade att samtliga på laboratoriet var kvicksilverförgiftade. Lewin påpekade för Stock att
amalgamfyllningar avgav kvicksilver, att han kände till ett avsevärt antal fall av förgiftningar från amalgam och att
Lewin betraktas ännu idag som en av forskningsvärldens storheter. Lewin publicerade flera böcker i toxikologi, den mest kända
Gifte und Vergiftungen från 1928. Bokens femte, oförändrade upplaga kom ut 1962. Det är inte många vetenskapliga verk som
har så lång livslängd. Den bok som han blivit mest berömd för är dock Phantastica, 1924.
"En bok med extraordinärt vetenskapligt djup" enligt A.Hoffman, forskningschef vid Sandoz och upptäckare av LSD (av misstag).
" I denna bok lades grunden till psykofarmakologin och etnofarmakologi. Dessa områden har, på gott och ont, lett fram till en
" avsevärd del av dagens läkemedelsindustri, psykofarmaka och även bruk och missbruk av narkotika.
Ur Lewins toxikologibok "Gifte und Vergiftungen" citerar vi; Kvicksilver har en hög toxisk energi som ofta även vid medicinskt
bruk ger sig tillkänna på ett obehagligt sätt. I varje form är kvicksilver ett märkligt, vävnads- och livsfientligt ämne.......... Från
amalgamplomber, i synnerhet kopparamalgam, kan metallen förångas i munhålan eller i någon omvandlad form tas upp av
cirkulationen från hålet i tanden och orsaka en kronisk förgiftning. Denna yttrar sig, frånsett lokala effekter i munnen, speciellt i
form av sviktande funktioner i den normala hjärn- och nervfunktionerna. Sådana störningar beror inte alltid på en speciell
känslighet för kvicksilver. Jag har föreläst om detta sedan början av århundradet och också meddelat det till bärare av sådana
fyllningar vilka vänt sig till mig på grund av nervösa sjukdomssymtom. Jag har alltid låtit ta bort sådana plomber och därigenom
åstadkommit återhämtning, t.o.m. hos professorer (prof. Stock fick genom mig information i frågan och tillfrisknade).
En översättning av Alfred Stocks artikel från 1926, "Kvicksilverångas farlighet".
Källa: TF-bladet 1/1994
|
| |