En medicinsk skandal

Stoppa kvicksilver - kvacksalveriet omedelbart!

RIKSDAGSLEDAMOT Barbro Westerholm skriver i Jönköpings-Posten den 27 januari att bruket av amalgam utgör en 15-årig medicinsk konflikt. Sanningen är att det handlar om medicinhistoriens största hälsoskandal mot vilken kraftfulla men fruktlösa protester riktats i över 150 (!) år.

Redan år 1840 gjorde man följande uttalande vid en tandläkarhögskola i USA: "Amalgam är det skadligaste av alla fyllningsmaterial vilket genom kvicksilverångor skadar inte blott tandorganet utan även hela organismen"

Själv hade Barbro Westerholm chansen att som Socialstyrelsens generaldirektör på 1980-talet sätta stopp för all användning av kvicksilver inom svensk tand- och sjukvård. Istället går hon till historien genom sitt självsäkra uttalande i TV år 1985: "Amalgam är en väl utprovad produkt och någon risk för kvicksilverförgiftning finns inte med den produkten. Det är min bestämda åsikt." Hon lurade mig och många andra med fördärvad hälsa som följd. "Övertygelser är farligare fiender till sanningen än lögnen" (Nietzsche).

NU BÖRJAR Barbro Westerholm vackla i sin övertygelse om amalgamets förträfflighet och intar en mer neutral ståndpunkt. Det är ett vällovligt steg i rätt riktning, men hedrande blir det först när hon kräver att sanning och rätt ska vara vägledande. Det räcker inte att bara kräva en lösning vilken som helst.

Alla vi som upplevt konsekvenserna av maktelitens vägran att låta sanningen komma till tals i amalgamdebatten känner förtvivlan och vanmakt, när vi inte blir trodda möts av hånfulla leenden och övertygelser (!) om att ingen kan bli sjuk av amalgam. När man dessutom av läkare blir anklagad för att vara en arbetsskygg hypokondriker, önskar man sig ibland till och med en malign hjärntumör för att få uppleva ett värdigt bemötande och ett snabbare slut på lidandet. Ska det behöva vara så i dagens Sverige?

Det är en klen tröst att veta att man inte är ensam om dessa problem. Enligt en SIFO undersökning 1993 anser sig hela fyra procent av befolkningen ha eller ha haft hälsoproblem orsakade av amalgam. Tillsammans med andra länder handlar det alltså om miljontals människor som drabbats mer eller mindre hårt av denna skandalösa förintelseprocess. En bra beskrivning av sjukdomssymtomen ges i boken Den långsamma döden av Birgitta och Robert Forsberg samt i Olle Redhes praktverk Sjuk av Amalgam.

DET ÄR ENKELT att nonchalera och sparka på en försvarslös minoritet som redan ligger och knappt orkar tala för sig. För 30 år sen försökte Gunnar Wiklund säga sanningen om amalgam, men fick aldrig sin kvicksilverförgiftning erkänd av läkarna. Däremot var de frikostiga med psykofarmaka och psykiatriska diagnoser. Psykiatrin utgör som bekant ofta en bekväm slasktratt för läkare som ställs inför "besvärliga" patienter. Hans egen kommentar var: "De ville väl söva ner mig för att jag skulle hålla käften. Jag är tydligen kolossalt obekväm." Gunnar Wiklunds röst har tystnat, men han har inspirerat oss, som senare tvingats göra samma bittra erfarenhet, att fortsätta kampen för en vård på lika villkor oavsett sjukdomsorsak.

Den förnedring som fortfarande äger rum av svårt sjuka människor med så kallade diffusa symtom måste upphöra. Det som ofta verkligen är diffust i detta sammanhang är läkarnas kunskaper om orsak och verkan, vilket delvis beror på bristen på objektiva diagnosmetoder men framför allt på Socialstyrelsens inkompetens och prestige. Dess nuvarande generaldirektör Claes Örtendahl uttalade följande vid det kraftfulla ingripandet mot laboratorieföretaget Medanalys: "Nu gäller det att se till att alla risker för att människor fortsättningsvis ska komma till skada undanröjs." Men när det gäller de oerhörda risker som kvicksilverläckaget utgör för alla amalgambärare är han helt handlingsförlamad, förutom då det gäller att applådera sina medarbetares framgångar i att tysta ner opinionen mot denna mångåriga giftskandal. Tyvärr har man lyckats med detta, så att de flesta läkare och tandläkare fortfarande är helt övertygade ( ! ) om att tandlagning med amalgam är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet.

ATT TANDLÄKARNAS kunskaper om amalgamets giftverkan ännu tycks vara obefintliga demonstreras i samma tidning i en intervju med Göran Koch, klinikchef vid Odontologiska institutionen i Jönköping. Han påstår att en 50-åring med munnen redan full av amalgam kan göra nya fyllningar med samma material utan risk. Horribelt!
Inte oväntat hänvisar han till den nyligen publicerade undersökningen av odontologie doktor Margareta Ahlqwist vid Göteborgs universitet. Denna sägs visa att kvinnor med många amalgamfyllningar mår bättre än de som inga har! Det är bedrövligt när forskningspengar anslås till kvasivetenskapliga avhandlingar, som inte syftar till att höja kunskapsnivån utan fastmer till att dölja sanningen bakom ännu tätare dimridåer.

Detsamma gäller den av Barbro Westerholm refererade undersökningen vid Huddinge sjukhus, där ingen av de amalgamsjuka ansågs vara kvicksilverförgiftad. Här handlar det om en självuppfyllande profetia, då Socialstyrelsen redan bestämt sig för att inte godkänna denna diagnos. Om Barbro Westerholm bemödade sig om att lyssna direkt till de undersökta personerna, skulle hon få en helt annan bild av verkligheten.

BARBRO WESTERHOLMS förslag om läkemedelskontroll av tandvårdsmaterial borde naturligtvis ha införts för länge sen. Men hennes idéer om epidemiologiska undersökningar och konfliktlösningsmodeller är överflödiga och skulle bara ytterligare förhala ett amalgamförbud. Det finns sedan lång tid alldeles tillräckligt med väldokumenterad vetenskaplig forskning och erfarenhet om amalgamets giftighet som grund för ett omedelbart stopp.

Att Socialstyrelsen skulle medverka till att kriminalisera bruket av amalgam har jag slutat hoppas på. Dess expertutnämnda skojare, som envist pläderar för gaskamrarnas fortsatta aktivitet, styrs helt klart av andra intressen än .hänsyn till oss orkeslösa samhällsparasiter. Istället vädjar jag till socialminister Margot Wallström. Hon visade nyligen mod och handlingskraft när det gällde att erkänna ett annat medicinskt misstag tvångssteriliseringen. Detta skapade ett tacksamhetens eko över hela världen. Detsamma kommer att hända när hon gör rent hus med det potenta cellgiftet amalgam. Det var framför allt Sverige som gick i bräschen för dess allmänna bruk Då är det också Sveriges moraliska skyldighet att som rättsstat och föregångsland vara först med ett förbud. De håller inte ens att skylla på direktiv från EU Sanningen är kompromisslös. Så därför snälla socialministern, stoppa omedelbart allt kvicksilver- kvacksalveri inom svensk tand- och sjukvård!

BO C GUSTAFSON, Habo
Förtidspensionerad
på grund av
kvicksilverförgiftning

Amalgam - en medicinsk kontrovers Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (fp).

Har varit införd i ett antal tidningar, med liknande lydelse.