Kvicksilver
i ett historiskt perspektiv.

Kvicksilver har använts och används än idag på ett sätt som är svårt att förstå när man vet hur giftigt det är. För 100 år sedan verkade det mycket oskyldigt jämfört med andra hemskheter.

Den under 1800 talet allt mer ökande kvicksilverexponeringen av människor kom inte bara från oförsiktig bruk och hantering, utan även stenkolsrökens smutsiga rök innehöll och spred avsevärda mängder kvicksilver. Om man därtill lägger bruket att laga tänder med ständigt läckande amalgamfyllningar, blir frågan i vilken mån denna exponering spelat och spelar som bidragande orsak till uppkomst av sjukdomar som schizofreni, Parkinson, MS, ALS och andra sjukdomar som dök upp vid den här tiden.

Huvudlöss

Universalmedlet mot huvudlöss eller pipper som det också kallades och deras ägg gnetter var ofta gråsalva, som gneds in i huvudsvålen varefter man lindade en duk om huvudet för att behandlingen skulle verka!

Nyttigt att inandas kvicksilverånga?

Om vi tittar i 1909 års Nordisk Familjebok, kan vi se att man var medveten om att kvicksilver förångades men trodde att inandningen av kvicksilverånga kunde vara något positivt och verksamt. Vi kan egentligen bara ana oss till hur många människor som har dukat under i sviterna efter dessa behandlingar, ibland snabbt med akut förgiftning som följd, andra gånger efter årtionden av kronisk lågdosförgiftning med svårt lidande och ökande symptom!

"Gråsalfva l. Kvicksilfversalfva, Unguentum hydrargyri, Sv. farm., med. farm., är en så noggrant sammanrifven blandning af metalliskt kvicksilver (10 delar) med ullfett (adeps lanæ, 2 dlr), bensoe-ister (12 dlr) och talg (6 dlr), att icke ens den minsta kula af kvicksilfver är synlig för blotta ögat. I svenska militärfar- makopén ingick förr en kvicksilfverrikare gråsalfva, Ung. hydrargyri fortius, som bestod af lika mängd kvicksilfver och fett; men numera finnes äfven i militärfarmakopén blott den form af gråsalfva, som ingår i Sv. farm. Kvicksilfver, på detta sätt ytterligt fint fördeladt, torde, då gråsalfva ingnides noggrant i huden, till någon del kunna genomtränga denna och upptagas i organismen samt åstadkomma både lokala och allmänna verkningar. En hel del af det på huden i salfveform utgnidna kvicksilfret öfvergår emellertid i ångform, hvarvid den behandlade kommer att andas in ångorna och på den vägen få kvicksilfver in i kroppen. Salfvan kan gnidas på tyglappar, som upphängas bredvid den, sjuke, och denne får äfven på det sättet kvicksilfver i sig, likasåväl som ifall lämpliga kvicksilfverpreparat anbringas i tygpåsar, som den sjuke bär närmast inpå kroppen. Sistnämnda förfaringssätt användes numera ibland vid behandling af syfilis. Gråsalfva nyttjas till ingnidning vid sistnämnda sjukdom samt vidare å vissa slags svullnader af inflammatorisk art för att fördela dem. Gråsalfva nyttjas äfven till utrotande af vissa hudparasiter, särskildt löss, å de kroppsdelar, som äro beklädda med en rikligare hårväxt." (Nordisk Familjebok, band 10, Stockholm 1909.)

Nationalencyklopedin

Dagens aktuella uppslagsverk ger oss, som vi kan se i artikeln "Vilseledande i Nationalencyklopodin?", förvånande nog ännu inte hela sanningen om hur farligt kvicksilver är.

K. Sune Larssons påstående att "[m]etalliskt kvicksilver är i sig föga giftigt, och mindre mängder kan sväljas utan påtagliga följder;...", skall ställas mot den verklighet som John och hans familj i Australien fick uppleva, när även hälsovårdsmyndigheten gick på denna lögn!