AKTUELLT
C vitamindropp en beprövad metod
malgamenheten i Uppsala får tills vidare inte ta emot några nya patienter och någon behandling med antioxidanter får ej förekomma. Det beslöt sjukhusledningen för Akademiska sjukhuset den 23/10 efter kritik från socialstyrelsen, bland annat mot de test- och behandlingsmetoder som använts. De anses inte vetenskapligt beprövade.
De flesta av de behandlingsmetoder som används inom sjukvården är inte vetenskapligt beprövade. Man har märkt att de reagerar, det vill säga att de har en viss effekt och därför fortsätter man att använda dem.
Ibland upptäcker man att en metod ger svåra biverkningar och då slutar man använda den, men ibland fortsätter man i brist på bättre behandlingsmetoder.
Bakgrund
Människan, är ett av de få däggdjur som inte, kan tillverka sitt eget C vitamin. Många forskare anser att kroppen vid sjukdomar behöver extra mycket C vitamin.
När vitamin C först isolerades på 40 talet höjde man successivt dosen för att se om medicinska effekter kunde uppnås.
Detta skedde vid en dos på 750 mg/kg kroppsvikt. Behandlingen gavs intravenöst.
Vid denna tidpunkt var det vanligt att behandla högt blodtryck med kvicksilver som vätskedrivande medel. Den intravenösa behandlingen med C-vitamin användes framgångsrikt för att behandla bieffekten kronisk kvicksilverförgiftning.
Kvicksilver gynnar bildandet av fria radikaler och C vitamin i intravenös form är bäst tillgängligt för att motverka fria radikaler. Djurförsök har visat att ”megadoser” av C-vitamin sätter igång kroppens egen reparationsmekanism, och hjälper den att bli av med kvicksilvret.
Vid amalgamsanering frigörs kvicksilverånga. Därför används C-vitamindropp på patienter med metallintolerans.
C vitamin i höga doser handlar alltså egentligen inte om vitaminets funktion som vitamin - där är behovet bara cirka 60 mg - 1 gram om dagen (en brustablett) utan om C vitaminets funktion som "fria radiklbekämpare”.
Den relativt nya vetenskapen om fria radikaler går ut på att bildandet av skadliga fria radikaler är inblandat i många sjukdomsprocesser.
Fria radikaler
Antioxidanter är namnet på de substanser som hjälper kroppen att bekämpa bildandet av fria radikaler. Till dessa hör bland annat C och E vitaminer. Det är allmänt accepterat att många av de metaller som används inom tandvården ökar bildningen av fria radikaler.
Behandlingen anses också ha effekt mot bland annat kalciumöverskott, kadmiumexponering, tandsjukdomar, artrit, bronkit, astma och kemisk överkänslighet förutsatt att tillståndet är orsakat av fria radikaler.
De amerikanska hälsovårdsmyndigheterna har (FDA) har klassificerat användandet av megadoser av vitamin C intravenöst under rubriken ”förmodas vara säkert” vilket betyder att det inte behöver genomgå ytterligare tester. Trots detta pågår forskning bland annat i Alaska och på Princeton University.
Höga doser
Det uppskattas att 100 000 - 200 000 patienter i USA har behandlats med höga doser av C-vitamin sedan 1940 (oralt eller intravenöst) och ungefär 15 000 i resten av värden.
Cirka 7 000 av samtliga behandlade patienter var så kallade "amalgampatienter". Behandlingen förekommer i 36 länder utanför USA och Kanada, bland annat Japan, Indonesien, Malaysia och Australien.
I Europa har intresset ökat under de senaste åren och läkare i bland annat Frankrike använder sig av behandlingen. I Tyskland har nyligen goda resultat dokumenterats på patienter med besvär från tandlagningsmaterial. En dansk läkare har framgångsrikt behandlat cirka 600 patienter med metoden.
C-vitamininfusion är en metod med ovanligt få biverkningar - inga har rapporterats från Amalgamenheten, vilket kan jämföras med cirka 20 000 dödsfall i samband med Alvedon.
MONICA KAUPPI
journalist
Socialstyrelsens svek mot patienterna
Med detta som bakgrund synes Socialstyrelsens nuvarande agerande "med anmälan av läkare till HSAN för att man gett c-vitamindropp" ännu märkligare, är det prestig som ligger bakom att man inte kan acceptera de läkare som av beprövad erfarenhet hjälper redan sjuka och hårt drabbade människor?
|
|