Du som är sjuk av tandvårdsmaterial och som undrande går hem efter ett misslyckat läkarbesök, där läkaren inte vill diskutera Dina symptom som beror på dessa material. Din läkare kanske känner sig frustrerad inför Dina problem?

Du ska veta att läkare i allmänhet saknar utbildning i tungmetall toxikologi ! Han kan troligtvis ingenting om tandlagnings material, korrosionshastigheter, spridningsvägar !

Att läkare skulle vara kunniga på detta område är en myt ! Kanske borde Du fråga Din läkare nästa gång hur mycket tungmetalltoxikologi han läst. Fråga om han känner till vad tandlagningsmaterialen innehåller. Fråga efter kurslitteraturen. När Du går till läkaren så köper Du en annan människas kunskap! Varför ska Du betala om kunskapen inte finns hos din läkare? Begär iså fall en remiss till någon som är kunnig. Får Du problem så vänd dig till landstingspolitikerna eller förtroendenämndens kansli. Protestera! Varken Du eller din läkare har något att vinna på misslyckade läkarbesök.

Socialstyrelsens råd

Du som inte blir trodd och som inte får hjälp kan även läsa i socialstyrelsens allmänna råd om bemötande av patienter som relaterar sina besvär till amalgam och elektricitet .(utgivna mars 98) Där står att "Patienter har ibland upplevt att de inte bedömts som sjuka och att de därför skulle vara friska eller simulerande. Denna felaktiga uppfattning har naturligtvis sårat och upprört många patienter. I båda expertrapporterna framhålls att patienternas besvär är verkliga och att patienterna självfallet ska visas respekt."

Detta är ett steg i rätt riktning! Tandvårdsskadade får inte längre betraktas som inbillningssiuka utan som verkligt sjuka! En sak framgår dock inte av socialstyrelsens råd. När sjuka människor kvicksilversanerar sina tänder och som en följd av detta känner sig varaktigt friska ska vården då betrakta dem som verkligt friska eller bara inbillningsfriska?

Yvonne Svensson ordf i
Tandvårdsskadeförbundet Jämtland