YTTRANDE TILL KAMMARRÄTTEN I MÅL NR 444-1998 ANGÅENDE BILSTÖD TILL
HANDIKPAPPADE
Kammarrätten i Göteborg har begärt Socialstyrelsens yttrande i
rubricerade mål. Riksförsäkringsverket har överklagat Länsrättens i
Göteborgs och Bohus läns dom 1997-11-14 att bifalla rätt till bilstöd
till handikappade.
Frågan är om ej elöverkänslighet i detta fall kan vara ett
funktionshinder av sådan karaktär at det medför sådana väsentliga
svårighter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna
kommunikationsmedel som krävs enligt förordningen (1988:890) om bilstöd
till handikappade. För att få underlag till denna bedömning har underlag
infordrats från Socialstyrelsens hälso-och sjukvårdsgrupp.
Av underlaget framgår att SI får anses uppfylla kraven i förordningen
(1988:890) om bilstöd åt handikappade.
Beslut i detta ärende har fattats av direktören Leif Näfver. I ärendets
slutliga handläggning har även medicinalrådet Mats Rimbacke och Per G
Swartling deltagit. Avdelningsdirektören Roland Håkansson har varit
föredragande.
På Socialstyrelsens vägnar
Leif Näver
Direktör |
Roland Håkansson
Avdelningsdirektör |
UNDERLAG FÖR YTTRANDE TILL KAMMARRÄTTEN ANGÅENDE BILSTÖD TILL
HANDIKAPPAD, I MÅL 444-1998 I GÖTEBORG
Ärendet gäller en 44-årig kvinna, SI. Hon arbetar halvtid vid
försäkringskass i Göteborg och bor tillsammans med två barn i ett torp
utanför staden. Hon har enligt försäkringskassans utredning och
läkarintyg från 1993 och 1995 haft besvär som relaterats till
elektromagnetiska fält. Bostaden har genomgått omfattande elsanering med
avskärmning av kablar och anan isolering. På arbetsplatsen har genomförts
totalisolering av 3 rum? korridor.Under senare år har SI använt en gammal
bil som elsanerats. Denna behöver nu bytas ut och frågan gäller om hon
kan få handikappstöd för detta.
Enligt läkarintygen från såväl 1993 som 1995 anges att SI har uttalade
besvär av elkänslighet. Vid ökad exponering får hon röd-flammig hud,
muskel-och ledvärk samt yrsel, svårt trötthet och minnessvårigheter.
Besvären har ökat påtagligt vid resor med buss och sårvagn.
Ansökan om handikappstöd till elsanerad bil har avstyrkts av
försäkringskassan men godkänts efter överklagande i Länsrätten. Ärendet
har nu överklagats av Riksförsäkringsverket i Kammarrätten som begär
Socialstyrelsens yttrande.
Socialstyrelsens bedömning
Det framkommer av utredning vid försäkringskassan och av läkrutlåtande
från 1993 och 1995 att SI haft betydande besvär som hindrat eller starkt
försvårat hennes arbete. SI ställer själv symptomen i samband med
exponering för elektromagnetiska fält. Påtaglig bättring av tillståndet
har inträtt efter byte till bostad som elsanerats, till stor del på SI:s
egen bekostnad, samt efter omfattande elsanering på arbetsplatsen genom
arbetsgivarens försorg. SI har själv ordnat med elsanerad biltransport,
vilket möjliggjort återgång till arbete 1993 efter tre års hel
sjukskrivning. Försök att utnyttja buss och spårvagn har lett till nya
hela sjukskrivningar p g a kraftig försämring av besvären.
Samband mellan exponering för elektromagnetiska fält och olika symtom är
inte mediciniskt - vetenskapligt klarlagt. Ett samband kan varken bevisas
eller uteslutas. Många patiener med lätta eller måttliga bevär kan bli
relativt besvärsfria efter en rad kombinerade åtgärder. Dessa kan bestå i
en allmän översyn av arbetsmiljön, arbetstider etc och i åtgärderna har
ofta ingått någon form av elsanering. Bevis saknas för vilka åtgärder som
haft en mer avgörande betydelse.
Vissa patienter har mer uttalade och långvariga besvär och upplever en
extrem känslighet vid elexpostion. Rehabilitering av dessa personer kan
vara mycket svår. I SI:s fall har dock rehabiliteringen varit
framgångsrik efter olika åtgärder där elsanering av bostad och arbete
haft stor betydelse för patienten. Transport i elsanerad bil synes nu
vara avgörande för att SI ska kunna fortsätta sin halvtidstjänstgöring.
Enligt Socialstyrelsen uppfyller SI kraven i förordning (1988:890) om
bilstöd till handikappade. Hennes symptom har funnits sedan 1980-talet
och hindrar henne totalt från arbete när elexponering blir för stark.
Hennes handikapp torde efter denna långa observationstid kunna betecknas
som bestående och i var fall beräkas bestå under den tid som en bil skall
användas, dvs omkring 7 år.
Att ett orsakssamband mellan exponering för elektromagnetiska fält och
SI:s olika arbetshindrande symptom inte kan bevisas med vår nu varande
kunskap får enligt Socialstyrelsen inte leda till att SI undanhålles det
handikappstöd som hon är i behov av.
Socialstyrelsen ansluter sig till Länsrättens bedömning att SI är
berättigad till bilstöd.
Per G Swartling
Medicinalråd
