Landstingsfullmäktige i Uppsala län Landstingsrevisionen Revisionschefen

1999-11-08

överläkare Anders Lindvall Amalgamenheten Akademiska sjukhuset

GRANSKNING AV AMALGAMENHETEN, AKADEMISKA SJUKHUSET

Landstingsrevisorema har gjort en översiktlig granskning av den ekonomiska situationen på Amalgamenheten.

Eftersom Ni deltagit i de intervjuer som förekommit vid granskningen, bereds Ni härmed möjlighet att senast till den 16 november inkomma med sakgranskning av utkastet till rapporten.

Synpunkterna ska ställas till Revisionschefen, Landstingsrevisionen, Landstingets centrala kansli, Box 602, 75125 UPPSALA, Besöksadress: Slottsgränd 2 A.

 
Med vänliga hälsningar

Sverker Holmberg
Revisionschef

Landstingsfullmäktige i Uppsala län Landstingsrevisionen Revisionschefen Dnr:

1999-11-08

REVISIONSRAPPORT UTKAST

GRANSKNING AV AMALGAMENHETEN
AKADEMISKA SJUKHUSET

1. Bakgrund och syfte

I anledning av att Amalgamenheten vid Akademiska sjukhuset under en följd år överskridit sin budget har revisorerna funnit anledning att göra en granskning av vad som ligger bakom och vilka orsaker som kan knytas till dessa överskridanden. Revisorerna tar inte ställning till själva verksamheten, enbart till den del som har med ekonomin att göra.

2. Metod

Revisionschefen har dels tagit del av en mängd handlingar i ärendet, dels gått igenom de senaste tre årens bokslut samt prognosen för 1999, i princip alla fakturor för 1999 samt intervjuat nuvarande och dåvarande högsta ledningen för Akademiska sjukhuset, sjukhusets ekonomistab, chefen för Amalgamenheten samt konsult anlitad av enheten.

2. Amalgamenheten

Amalgamenheten påbörjade sin verksamhet 1991 efter ett beslut i landstingsfullmäktige 1990 om att en enhet skulle tillskapas för att ta hand om patienter med misstänkt amalgamorsakad sjukdom. Under de första åren betecknades enhetens verksamhet som projekt, men genom beslut hösten 1994 fastställde landstingsfullmäktige att enheten skulle vara en ordinarie verksamhet inom Akademiska sjukhuset. Styrelsen för sjukhuset beslöt vid detta tillfälle att enhetens verksamhet skulle bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet eller inom forskningsprojekt godkända av etisk kommitté.

3. Utvärderingar

Efter framställning av sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset beslöt Socialstyrelsen i december 1995 att tillsätta en expertgrupp för att granska verksamheten vid Amalgamenheten med tonvikten på om verksamheten var förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen överlämnade sitt utlåtande i oktober 1996. Socialstyrelsen såg med viss tveksamhet på verksamheten utifrån vetenskaplig grund. Styrelsen ansåg också att de av enheten prövade testerna MELISA och PIXE för att påvisa amalgamrelaterade sjukdomar ej vara lämpliga att använda i denna typ av verksamhet eftersom de saknade effekt på vetenskaplig grund. Däremot konstaterade Socialstyrelsen att Amalgamenheten visade prov på stor empati mot sin patienter, vilket kan ha haft god inverkan på det förbättrade tillståndet för patienterna.

Styrelsen för Akademiska sjukhuset gav i slutet av 1996 Medicinska fakulteten i uppdrag att även den skulle utvärdera enhetens verksamhet. Det antogs från sjukhusledningens sida att utvärderingen borde vara klar under 1997. En delrapport har presenterats av fakultetsgruppen först i augusti 1999. Slutrapporten beräknas komma innan 1999 års slut. Vad som under tiden framkommit har bl.a. varit metodologiska skillnader i synsätt mellan enheten och fakulteten. Enhetens verksamhet har varit svår att utvärdera.

4. Stopp rör nya patienter

I oktober 1996 beslöt styrelsen för Akademiska sjukhuset - efter en rekommendation från en av Socialstyrelsens granskningsgrupp - om totalstopp för nya patienter till Amalgamenheten. Endast hittillsvarande patienter fick slutbehandlas. Enheten blev på detta vis återinförd till ett projekttillstånd, trots att den fortfarande låg som en ordinarieverksamhet inom sjukhuset. Enheten anpassade sig delvis till detta faktum. En läkare slutade vid enheten.

5. Antal patienter

Summa läkarbesök:

1995 1249

1996 1 113

819 1997

1998 615

1999-01--08 ca 300

Fr o m totalstoppet av patienter med ingången av 1997 har patientantalet sjunkit, dock inte med den hastighet och med det antal sjukhusledningen antagit. Ledningen menar att patienterna efter 2-3 år borde var färdigutredda och slutbehandlade. Chefen för Amalgamenheten har valt att inte kommentera denna del utan väntar på Medicinska fakultetens slutrapport.

6. Ekonomi

	1996 Budget	1996 Utfall	1997 Budget	1997 Utfall
Mkr (avrundat)
Kostnader:	-2,7	-7,7	-2,1	-6, 1
Varav:;
Personal övriga	1,3 1,4	2,9 4,8	1,3 0,8	2,6 3,5
Intäkter:	2,4	4,1	0,0	2,1
Utfall mot Budget:		-3,2		-1,9
	1998 Budget	1998 Utfall	1999 Budget	1999-prognos Utfall
Mkr (avrundat)
Kostnader:	-2,2	-5,7	-2,2	-6,1
Varav:
Personal övrigt	1,4 0,8	2,3 3,4	1,4 0,8	2,4 3,7
Intäkter:	0,0	1,6	0,0	1,4
Utfall mot Budget:		-1,9		-2,5

De ekonomiska utfallen ligger långt över de budgeterade nivåerna; ofta över 100 %. Enligt chefen för Amalgamenheten hänger detta förhållande ihop med att verksamheten samtidigt som den skall behandla patienter även skall bedriva uppföljningsarbete för att på så vis påvisa att verksamheten har en vetenskaplig grund att stå på, trots att den saknar en budget som täcker bada aktiviteterna. Enheten hävdar vidare att den ej kunnat bringa ner sina personalkostnader enär den måste ha kvar sin personal på grund av att det är svårt att rekrytera ny personal som är kunnig inom området den dagen enheten åter kan öppnas för ordinarie verksamhet.

Enligt sjukhusledningen ligger en viss sanning i detta påstående, men den hävdar ändock att enheten på ett uppseendeväckande sätt ej balanserat sin budget trots minskat patientunderlag över tiden. Personalkostnadema för personalstaten har ej minskat i någon nämnvärd grad. Samtidigt ligger laboratoriekostnadema för bl.a Melissa och PIXE-prov kvar i princip på samma nivå över perioden 1997 - 1998 och stiger något 1999, trots socialstyrelsens rekommendation att avbryta dessa prov. Sjukhusledningen och ledningen för Amalgamenheten har löpande haft diskussioner om dessa obalanser utan resultat.

7. Anställa och timanställda.

Enheten får sig tilldelad medel för en godkänd personalstat i samband med budgetarbetet. Den ordinarie personalen får sina förordnanden ständigt förnyade mot bakgrund av det pågående utvärderingsarbetet. Enligt chefen för Amalgamenheten påverkar detta verksamheten negativt.

Därutöver har enheten ständigt haft ett antal timanställda utanför personalstaten och utan medgivande från sjukhusledningen.

8. Konsulter

Amalgamenheten har löpande och i stor omfattning - i förhållande till dess budget använt sig av utomstående konsulter i sitt arbete. 1,9 mkr 1997, 2,2 mkr 1998, 1,4 mkr 1999-01--08.

Det förekommer att timanställda hos enheten även bedriver egen verksamhet med patienter från enheten.

Vidare framkommer det i granskningsarbetet att en styrelsemedlem i sjukhusstyrelsen via sitt företag - åtar sig uppdrag av enheten. Denne har i debatten om enhetens existens varit en stor förespråkare för den.

Konsulter används för enklare dataregistreringsarbeten.

8. 1 Upphandling av konsulter

Någon upphandling av konsulter förekommer inte, trots att vissa av dem får uppdrag, som sammanlagt uppgår till miljonbelopp.

8.2 Fakturor

Fakturorna från konsulterna innehåller ofta inte någon särskild specificering av uppdragen även om beloppen kan vara väsentliga.

9. Slutsatser och resultat

9. 1 Utvärderingar

Det kan konstateras att utvärderingen av Amalgamenheten från Medicinska fakultetens sida tagit lång tid. När intagningstopp infördes och beslut om utvärdering av enheten skulle göras antogs det från sjukhusledningens sida att resultatet av utvärderingen från Medicinska fakulteten inte skulle dröja så länge. Man förutsatte att utvärderingen skulle vara klar under 1997. Den är ännu ej klar. Detta har bl.a. resulterat i