Björn Rosengren påstod att Norge var den sista sovjetstaten för några år sedan. Det var en av alla de grodor som slank ur dåvarande näringsministerns mun. Men Rosengren hade fel. Och ironiskt nog bidrar han själv aktivt till att Sverige gör sig mer förtjänt av den beteckningen än grannlandet i väster. Något år senare tog han nämligen anställning hos Tele 2. Som lobbyist för Tele 2 har han nu framgångsrikt, tillsammans med lobbyister från övriga telekombolag, drivit fram ett lagförslag som innebär att privata telekombolag ska få tvångsexpropriera mark, mot markägarens vilja, för att sätta upp 3G-master.

Regeringen överlämnade nyligen propositionen till riksdagen om ny ledningsrättslag. I propositionen beskrivs bakgrunden till det nya lagförslaget: det finns vissa fastighetsägare som är ovilliga att teckna avtal och upplåta mark för mobilmaster, bland annat som en följd av oro för strålningsrisker och förfulning av boendemiljö. Det har inneburit problem för telekombolagen. Så när befolkningen bjuder på motstånd, tar den sista sovjetstaten till storsläggan. Det är emellertid en ny form av diktatur som visar upp sig: här är det staten som ser till att det privata storkapitalet ska få rätt att expropriera mark, mot markägares vilja. Liberaliseringen av marknaden har drivits så långt att den fria marknadens mekanismer måste sättas ur spel!

Enligt en nyligen publicerad undersökning av Krisberedskapsmyndigheten är en stor del av befolkningen oroliga för 3G-strålningen och nästan hälften vill inte att utbyggnaden skall fortsätta så länge det inte är visat att strålningen är oskadlig. Rosengrens efterträdare Messing har inspirerats starkt av sin företrädare: hon tar ingen som helst notis om det växande motståndet mot 3G-utbyggnaden i landet utan uttalar i SvD den 5 april att utbyggnaden går för långsamt och att PTS har varit "för mjuka" i sina krav på 99,98% täckning till år 2003. Likt sovjetstatsföreträdare talar hon om 3G som en välsignelse för landets bästa. Om människor i Sverige inte begriper det, utan bjuder på motstånd, så är det något som varken hon, myndigheterna eller de allierade i telekomindustrin tänker bry sig om.

Mona Nilsson