Magnus Kjellson, IT-analytiker Sif, och Jonas Larsson vid 3GIS reagerar i Sif-tidningen 1/04 mot tidningens tidigare reportage om motståndet mot 3G-utbyggnaden. Båda är indignerade över att drabbade människor och personer som säger nej till utbyggnaden fått uttala sig i tidningen. Tidningen borde i stället ha vänt sig till sådana experter som ”vet någonting”, (som Kjellson) menar Kjellson. – som också kallar tidningens reportage för ”en egen politisk linje som inte delas av organisationen Sif.”

Sif:s IT-analytiker är inte bara magistral, och fientligt inriktad mot tryckfrihetsförordningen (som uttryckligen lägger ansvaret för en tidnings innehåll på den ansvarige utgivaren, och ingen annan); han menar dessutom, att han ”vet” bättre än de som har drabbats av strålning från mobilmaster, och han ”vet” bättre än den stora mängd människor som enbart av oro för egen och barnens framtid säger absolut nej till en mast ”bakom knuten”. Men det enda han faktiskt vet, det är att rakt upp och ner framföra ett partsintresse – mobilbranschens – mot en annan part, den svagare som känner stark oro över ett diktat från regeringen forcera en ogenomtänkt mobilutbyggnad i landet. Sedan när antog Sif en policy om att slå mot de elöverkänsliga eller mot de medlemmar som är oroliga över strålningen från master?

Tillväxt, tillväxt, tillväxt
Utöver stämplingarna så har Magnus Kjellson sedan i huvudsak endast ett budskap: Reportaget var inte inriktat på den ”tillväxt” som utbyggnaden av 3G innebär.

Nej, det är sant. Ty dels så finns det inga forskningsbelägg för att 3G har varit någon tillväxt av betydelse. Ett antal telekomanalytiker talar om att 3G däremot kan vara en gökunge av hitintills oanade mått för tillväxten. Det gör Lars Ilshammar till exempel. Att den här gökungen har trängt undan resurser för utbyggnad av bredband, som har efterfrågan över hela landet, för hem, småföretag och för glesbygd är det många som anser. Jag vet, att Magnus Kjellson också anser att bredband måste byggas ut. Samma sak säger ju Messing på Näringsdepartementet och håller två fingrar i kors bakom ryggen.

Bredband i stället för 3G
Däremot säljer GSM-telefonerna i Sverige och utomlands fortfarande bra, och ökar i t.ex. Kina, där GSM nu har blivit större än de fasta telefonerna. GSM, till skillnad från vad både Kjellson och Larsson säger, kan också utföra nästan alla de tjänster som 3G kan – förutom rörliga bilder. Att då bygga upp ett mastnät för 3G, parallellt med GSM är ekonomiskt vanvett – som bara förstärks av underlåtelserna med den nödvändiga bredbandsutbyggnaden. 3G kan helt undvaras, men det kan inte bredband. Det är bredband som kommer att vara ryggraden i vår IT-struktur, och inte det ”trådlösa samhälle” som Kjellson med fler förespråkar. Optisk kabel är TRÅD. Den är skärmad och den har en minimal strålning. Om ALL strålning förläggs i luften (med ett kärnkraftsverks effekt eller så) kommer det att betyda att tusentals människor inte kan bo kvar i Sverige!

Utbyggnad med förhinder
Jonas Larsons huvudsynpunkt är: Reportaget blåser upp opinionen mot 3G-uppbyggnaden till något den inte är. Vi som jobbar med det här känner inte igen den här bilden.

3G-utbyggnaden skulle vara klar i julas. Telekombranschen har så gott som enhälligt sagt att det är omöjligt – pga de många överklagningar från ”det förbannade folket” som ofta känner sig överkört av Ulrika Messing som säger att vi ”måste” ha en mast bakom knuten, och av telekombolag som bygger in master i flaggstång och manövrerar på olika sätt. Men det är inte hela sanningen. 3G-operatörerna har också problem både med efterfrågan och en del problem med likviditeten, nästan inga kunder, inga affärer, inga investeringar i näten. Operatören 3 har kommit igång, men den nya mobilen fungerar inte. I vart fall så ser riskkapitalisterna inte någon snar förtjänst att plöja ner ytterligare kapital i högriskprojektet 3G. Till skillnad från GSM och de riktigt stora marknaderna: Kina, Indien etc (som givetvis inte efterfrågar 3G, det gör för övrigt inte USA heller!)

En mikrovågsugn över hela samhället
Till sist. Jonas Larsson kallar strålningen, som är en högfrekvent strålning som allt mer närmar sig radarområdet, för ”radiovågor”. Javisst kan man säga det. Men någon radio är det inte frågan om, den jobbar på flera tiopotenser lägre frekvens. Det är en viss skillnad mellan en mikrovågsugn och en radio!

Forskningen vet i dag alldeles för litet om vad som händer människor, när en strålning på drygt 2 GigaHertz, natt som dag påverkar oss. Att då påstå, att 3G ”kommer att bli vardagsmat” är därför cyniskt. Lika cyniskt som asbestindustrin en gång agerade, eller tobaksindustrin, eller Hormoslyrfabrikanterna. Alla dessa, och ett tiotal andra stora miljökatastrofer uppkom därför att någon försiktighetsprincip inte iakttogs, och att de forskare som slog larm fortfarande var i minoritet, men fram för allt därför att man inte lyssnade noga på dem som närmast drabbats.

Tyvärr, så kommer nog telekomminister Ulrika Messing och statsminister Göran Persson att sitta som landshövdingar eller generaldirektörerna om 3G mot alla odds byggs ut och ökar på den strålningssjuka som vi redan i dag ser! De ska i vart fall inte kunna ursäkta sig med att de inte känner till att en stor mängd människor, både utanför Riksdagen och i den, gång på gång har framfört vikten av att tillämpa försiktighetspricipen på 3G!