ETT LÖFTE ELLER EN NY MÅLSÄTTNING?

Riksdagens målsättningsbeslut 1994 om en avveckling av amalgamanvändingen till 1997 har inte infriats. Skulle det visa sig att avvecklingstakten var otillräcklig utlovades att frågan om ett totalförbud skulle väckas.

Under 1996 visade Kemikalieinspektionen i en rapport att avvecklingstakten var otillräcklig. I själva verket hade amalgamanvändningen ökat senaste åren. Orsaken bedömdes främst vara kostnaden för patienten, då amalgam är mycket billigare än de alternativa materialen. Av rapporten framgick att två nya amalgamprodukter godkänts av EU och bedömningen att Sverige som EU-land inte kan ta ett eget förbudsbeslut. Trots rapporten aktualiserade regeringen inte förbudsfrågan, vilket hade varit en naturlig uppföljning av riksdagsbeslutet och möjligt utifrån den miljögaranti som Sverige avtalat med EU.

I regeringens proposition om ett reformerat tandvårdsstöd (prop.1997/98:112) föreslås – två år efter Kemikalieinspektionens rapport - ett förbud senast till år 2001. Med hänvisning till den miljögaranti Sverige avtalat med EU ville miljöpartiet gå snabbare fram med ett förbud redan till kommande årsskifte – en uppfattning som erhöll stöd från ett i frågan splittrat centerparti (12 för regeringens förslag – 6 för mp:s). Avstod från att ta ställning gjorde (m), (fp), (kd) och (v), vilket till viss del förvånar. Uppenbarligen har det engagerade och kunniga arbetet av Siw Persson och andra i folkpartiet inte haft tillräckligt genomslag. Märkligt är också vänsterpartiets agerande med hänsyn till tidigare inställning.

Vad innebär då beslutet? Är det ett bindande löfte eller en ny målsättning som löper samma risk som tidigare att inte kunna infrias?

Rädsla för EU ?

Regeringen menar att gällande EU-regler inte nu medger ett svenskt förbud. Den s.k. miljögarantin nämns inte i sammanhanget. Det som enligt regeringens bedömning skall göra det möjligt med ett förbud senast år 2001 är följande utgångspunkter:

Ny lydelse i artikel 129 genom Amsterdamfördraget.

”En hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Gemenskapens insatser, som skall komplettera den nationella politiken, skall inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa”.

Förväntat tillägg till EU:s direktiv om medicintekniska produkter.

Amalgam och andra tandvårdsmaterial omfattas av EU:s direktiv om medicintekniska produkter. Enligt regeringen har företrädare för samtliga medlemsländer i EU nyligen ställt sig bakom ett förslag om ändring i direktivet – en ändring som regeringen bedömer som ett steg i den riktning som anges i Amsterdamfördraget (min kursivering) .

Ändringen innebär att en medlemsstat får möjlighet att ingripa mot en viss produkt för att säkerställa folkhälsoaspekter även om produkten som sådan inte kan bevisas medföra hälsoproblem.

Mot denna bakgrund anför regeringen i sin proposition:

”Det föreslagna tillägget till det medicintekniska direktivet förväntas formellt antas under hösten 1998. 18 månader därefter skall bestämmelserna i direktivet vara till-ämpliga. Regeringen avser, under förutsättning av att så sker, vidta nödvändiga åtgärder för att kunna införa ett förbud mot användningen av amalgam senast fr.o.m. år 2001.” (min kursivering)

Osäkert om det blir ett förbud !

Möjligheten för Sverige att förbjuda amalgam är alltså avhängigt av förväntade förutsättningar från EU. Regeringen har gjort sin bedömning av utvecklingen – men vad händer om det visar sig att den är fel? Varför inte utnyttja miljögarantin som mp föreslagit. Då hade ett självständigt svenskt förbudsbeslut kunnat träda i kraft om några månader.

Greger Christoffersson
Tandvårdsskadeförbundet
Uppsala län 1998-06-26

 

Hur röstade man och vilken inställning hadde man till den nya tandvårdsreformen som togs i juni? Här finns nu en sammanställning över partiernas ställning.