  International MELISA Study Groups 6:e seminarium
Helgen 14-16 augusti deltog jag i det sjätte seminarium som ordnats av
International MELISA Study Group under ledning av Vera Stejskal och med
temat "Dental Materials and Psychoneuroimmunology".
Psykoneuroimmunologi är ett nytt område, men vetenskapligt tydligen ganska hett (se http://165.123.33.33/yr1996/august/ research_960819.html). Det handlar inte alls bara om sådant som ligger nära amalgamproblematiken. Man upptäcker i rask takt t ex att olika psykiska sjukdomar, depressioner, schizofreni, Alzheimer har inslag av inflammation och aktiverat immunsystem. Psykosomatiska reaktioner kan tänkas uppkomma om immunsystemet kommer i obalans genom psykisk belastning, men framför allt finns det ju hur mycket som helst att upptäcka om hur orsakerna går i den andra riktningen: kroppsliga faktorer av alla möjliga slag kan få oss att "må dåligt" både psykiskt och på andra sätt. Det vet ju alla som har haft influensa, men det nya är de mera långdragna och dolda inflammationerna som inte beror på någon infektion, utan kanske ibland på störande inverkan av tungmetaller t ex.
Romuald Hudecek, tandläkare i Uppsala var förste föredragshållare med en undersökning av faktorer som kan påverka patientens och kringståendes "dos" av kvicksilverånga och amalgampartiklar vid amalgamsaneringen. Vera Stejskal redogjorde översiktligt för resultat med MELISA-test hos över 3000 dentalpatienter vid tre laboratorier (två i Sverige, ett i Tyskland). Känslighet mot nickel var vanligast (hos kvinnor), trots att den metallen i stort sett inte förekommer längre i dentala material. Därnäst kom kvicksilver, kadmium, guld och palladium. Titan figurerar ganska ofta, och är en mycket reaktiv metall, tvärtemot vad man ofta tror. Titandioxid ingår mycket ofta i tandkräm, tillsammans med natriumlaurylsulfat (en mycket vanlig tensid), som kan hjälpa titanet att ta sig igenom slemhinnebarriären och framkalla överkänslighet. Veras intryck är att patienter med Sjögrens syndrom särskilt ofta är sensibiliserade för guld och palladium. Vid MS hittar man ofta känslighet för palladium, bly, kadmium och nickel. En särskild undersökning rörde 105 patienter med kroniskt trötthetssyndrom och misstänkt metallkänslighet. Amalgamsanering utfördes hos 86 patienter, av vilka 67 fick ett långsiktigt bättre hälsotillstånd och även sänkt reaktivitet hos sina lymfocyter för dentala metaller. De som inte förbättrades eller t o m försämrades hade antingen inte uppvisat metallkänslighet i MELISA före sanering, eller så hade de kvarstående reaktivitet efter behandlingen. Michael Maes, psykiatriprofessor från Antwerpen talade om "Activation of the immune system may introduce depression and other systemic symptoms". Han talade f ö om samma ämne vid FRN:s fjärde seminarium 14 januari, det där mötet med nålen i höstacken, som endast var öppet för särskilt inbjudna. Eftersom jag själv är psykiater blev jag kanske särskilt fascinerad av de revolutionerande nyheter som är på väg inom mitt område. Vid "major depression" finns det en rad tecken på att något som kallas "the inflammatory response system" (IRS) är aktiverat. Flera slag av vita blodkroppar är ökade i blodet, liksom cortisol. En rad ämnen som har kända roller i immunsystem och inflammatoriska reaktioner är också ökade: några interleukiner (IL-1 beta, IL-2, IL-6), interferon-gamma, så kallade akut-fas-proteiner (haptoglobin, alfa 1-antitrypsin, C-reaktivt protein). Man finner tecken på den typ av anemi som uppträder vid kronisk sjukdom, zink i serum är lågt. Tryptofan sjunker också i blodet. Det händer alltså en massa saker i det här systemet, och det är inte fråga om sådant som bara förekommer vid depression, utan det handlar just om kroppens inflammationsreaktioner, som kan framkallas på många olika sätt varav tungmetallers inverkan på immunsystemet är ett. När man drabbas av t ex influensa kommer något som kallas sickness behaviour: psykomotorisk hämning, irritabilitet, anhedoni (oförmåga att känna glädje), aptitlöshet, viktnedgång, intressen lyser med sin frånvaro, sömnen blir störd, ökat sömnbehov. Allt detta förekommer också vid depression och kallas då vegetativa symtom. Man vet att sådan sickness behaviour framkallas av ovannämnda IL-1, IL-6 och interferon. Depressiva symtom kan man få på flera olika sätt, t ex vid MS, efter stroke, vid Alzheimer. Vanligare är att depressioner kommer utan sådana samtidiga sjukdomar. Ofta vet man inte vad som satt igång det hela. Det spännande är alltså möjligheten att även tungmetaller kan ligga bakom. Antidepressiva mediciner har också effekter på IRS som stämmer med teorierna. Prozac sänker t ex IL-6 och interferon-gamma. Tsunetoshi Kohdera, allergolog från Kyoto talade om dentala metaller vid psoriasis, atopiskt eksem och andra hudsjukdomar. Han har framför allt studerat psoriasis med hjälp av ett lymfocytstimuleringstest som är besläktat med MELISA och alltså kan påvisa om det finns minnesceller för bestämda antigener. T-celler spelar en viktig roll vid både psoriasis och atopiskt eksem. I 40 fall av psoriasis var det 34 som visade positiva reaktioner för en eller flera dentala metaller i detta test och som sanerades. Alla 40 var också känsliga för dammkvalster och fick använda sänglinne som var fritt från detta allergen. Hudläkarnas favoritmedicin, kortikosteroidsalvor, användes inte! Inom 1-3 månader hade 83% förbättrats, 67% var markant förbättrade. Psoriasis är verkligen inte det lättaste att behandla, och den här modellen tycks ge häpnadsväckande goda resultat. Vi fick se en rad foton av patienter före och efter, med mycket fin läkning av utbredd psoriasis. Kohdera visade också ett antal bilder av fall med svårbehandlad atopiskt eksem som dramatiskt förbättrats med motsvarande behandling. Han nämnde också att en lärobok, Fishers "Contact Dermatitis" rekommenderar amalgamsanering i vissa fall. Det rådet tycks ju ännu inte ha fått något större genomslag, men om det fungerar så bra som i de japanska materialen måste det väl bli ändring på den punkten. Här gjordes ju ett laboratorietest som direkt kunde peka ut en eller flera metaller som inblandade i en överkänslighetsreaktion. Birgitta Brunes, läkare och själv MS-drabbad, redogjorde för den behandlingsmodell innefattande bl a metallsanering som hon nu med framgång använder på sina patienter och har beskrivit i boken "Från MS-diagnos till bättre hälsa" (1996, medförfattare Adima Bergli). Antero Danersund, läkare vid Amalgamenheten i Uppsala berättade om resultat från den verksamheten, där man rutinmässigt gjort MELISA och PIXE-test på patienterna. MELISA avslöjade fr a reaktivitet mot kvicksilver, kadmium, palladium och guld, men titan figurerade också i fem fall, och reaktioner mot titan är vanliga i praktiken i fall där det används i implantat eller där titandioxid kommit innanför kroppens barriärer. PIXE kallas också nuclear microscopy och ger upplysningar om koncentrationer av olika kemiska element i cellerna. Amalgampatienterna hade Hg förhöjt i röda blodkroppar och plasma jämfört med kontrollgrupp. Efter sanering blev deras värden lägre än hos kontrollgruppen! Johann Lechner, tandläkare från München redovisade erfarenheter av "chronic jaw osteitis", som är ett svårdiagnosticerat tillstånd efter tandinfektioner och extraktioner. På röntgen är det mycket svårt att upptäcka, men benvävnaden har förvandlats till en lös gröt som kan sugas eller slevas ut efter friläggning av området. Lechner hade lagt in kontrastmedel i håligheterna efter operationen och kunde visa hur stora områden som kunde vara förstörda. Sitter det i underkäken kan nervus mandibularis mista sin skyddande benkanal och hänga i gröten (som innehåller tungmetaller bl a). Därav uppkommer ibland neuralgier, riktigt vidrigt svåra smärttillstånd. Ett av preparaten som visades på bild kom från en patient som hoppat ut genom ett fönster därför att hon inte kunde leva med sin smärta. Det är ganska gåtfullt med dessa förstörda benområden, som kan finnas även i andra delar av kroppen. Fenomenet har flera namn, men många tandläkare och läkare kan inte riktigt tro att det existerar, eftersom det inte syns på röntgen. Det är sannolikt inte bra för hälsan att gå omkring med sådan död f d benvävnad, även om den inte är infekterad eller alltid ger upphov till neuralgier. Tungmetallernas roll är oklar, men sannolikt inte oskyldig. Tandläkare Dagmar Magnusson avslutade med en lärorik bildexposé över användningen av olika moderna metallfria dentalmaterial.
Det blir alltmer uppenbart att tungmetallproblemen inte kan förstås utan
hjälp av immunologi och att mycket av den framtida forskningen måste ägnas
åt frågor om individuell känslighet.
INDEX
|
MELISA är ju en laboratoriemetod som kan komma att spela en viktig roll även på detta nya område. Seminariet handlade inte bara om psykoneuroimmunologi, men immunologi var givetvis det underliggande temat.