BÄTTRE HÄLSA MED AMALGAM !
 

Vilseledande ! !

Rubrikerna ger uttryck för att amalgam är ofarligt, eller t o m nyttigt, och att detta stöds av forskningsresultat.

Har "volontären" (chefredaktören och tillika ägaren) gjort något av de lärospån som denna tidningsanka bör ha givit honom?
Vilken kunnande hade den som skrev artikel, frågas i detta brev till honom.

Från: jan åberg <jan.aaberg@trollhattan.mail.telia.com>
Till: redaktion@gp.se
Kopia: bosse@vest.gu.se
Ämne: Till Peter Hjörne. En amalgam och två marsipan
Datum: den 14 februari 1998 11:25

 
Hej!

Jag läste med stor förskräckelse och stor förvåning er stora och svarta löpsedel om att "Nya rön" säger att kvicksilver i munnen ska vara bra för människor!

Men eftersom nu tidingens ensidiga påstående dels i sak är helt fel och härtill inte ens har stöd i den redaktionella texten (dvs brödtexten, den som publicerades på själva vardagssidan) så undrar jag nu: Varför har ni inte alls genomfört någon källkritik innnan ni publicerade den här artikeln?

Om ni hade gjort det så hade följande inträffat:

1. Löpsedeln med "NYA RÖN" hade inte kunnat sättas.

2. Texten hade balanserats upp med en motsatt uppfattning, en av de moderna kvicksiverforskarna som visar på omfattande neurologiska toxiska effekter från kvicksilverfyllningarna , till exempel.

Löpsedeln hade fått ett annat utseende:

NYA rön visar på omfattande toxikologiska effekter från kvicksilverfyllningarna - Anna Lind är bekymrad över slutdeponeringen i munnarna.
 

    eller liknande

Sedan har jag ett par frågor till dig, Peter Hjörne:

1. Har den här tidningsankan föranlett någon självkritik från tidningsledningen? I så fall: vilka lärdomar drar ni av det inträffade.

2. Vilken s t a t u s har den reporter som skrev artikeln på Göteborgposten?

Med hälsningar
Jan Åberg

tillitsforskare

(det här brevet får du gärna publicera på din ledarsida - som du vet har den här olycksaliga artikeln orsakat en storm bland GP:s prenumeranter!)

svaret från Peter Hjörne

 
Den fullständiga sammanfattningen av forskningsrapporten kan plockas fram ur Göteborgs Universitets databas. Där konstaterar forskarna endast - att:   "studien inte åstadkommit något bevis för samband mellan antal amalgamfyllningar, hjärt- o kärlsjukdom, diabetes, cancer eller tidig död".

Man kan konstatera att det som undersökts är sjukdoms- tillstånd som inte veterligen av någon annan satts i samband med amalgamskador. (Symtombilden vid amalgamskador är en helt annan)

GP:s rubriksättning och infallsvinkel är alltså totalt vilseledande. En annan rapport som utgår från samma grundmaterial publicerades redan 1988.

Vad nytt har framkommit som gör detta till en sensation 1998!

Hur kan man nu påstå att: "Nya rön förvånar forskare" (se löpsedeln). Det är knappast konstigt att forskningen efter 150 år inte kunnat visa på riskerna, när man tar tio år på sig för detta. (studien började 1968-69, och pågick i 20 år)

Intressant i sammanhanget är däremot tidpunkten för offentliggörandet. Forskningsrådsnämnden är i slutfasen av sitt arbete med ett uppdrag från regeringen att belysa amalgamfrågan. Det som hittills förevarit i FRN:s behandling av detta har varit ovanligt förutsättningslöst och ger inte amalgamets försvarare anledning att känna sig lugna.
En arbetsgrupp inom EU skall färdigställa en rapport om amalgam som redan fått hård kritik (se http://www.iaomt.nu/iaomteu.htm).
Det är allmän oro i amalgamlägret, och i nästa månad skall t ex en stämningsansökan lämnas in mot de kanadensiska hälsovårdsmyndigheterna.

På dessa grundvalar är det charlataneri av en odontolog som Margareta Ahlqwist att gå ut och göra sig till tolk och avråda folk att byta ut sitt amalgam.   Vad har hon för kunskap om vilken immunologisk eller annan påverkan det kan ge?  Och hur  "ovanligt"  är det med besvär som kan relateras till kvicksilver från amalgamfyllningar?  Det finns tio tusentals ja kanske hundra tusentals Svenskar vilka har problem som beror på frisläppt kvicksilver från amalgamfyllningar, många kan också sätta sina sjukdomsymtom i samband med amalgamfyllningar.

En av dessa är Helen Anliot (flerfaldig svensk mästarinna i tennis), hon har i ett flertal insändare talat om detta, bl.a. 9/1-98 i Aftonbladet (se bilden)
eller i Dalademokraten

Vi kan som vanligt konstatera
att den sk vetenskapen kan producera de resultat den önskar, och påverka den allmänna opinionen i den riktning den vill. Massmedia biträder villigt och andäktigt, allt för att sälja lösnummer. Även TVīs - Rapport och TT hakar på!!!

Intressant att notera är att:  Myndigheterna i Australien har förkastat denna Göteborgs studie för att den var ovetenskapligt utförd.

Alla blir inte sjuka, men allt för många har fått uppleva de stora problem som kvicksilver från amalgamfyllningar kan ge. Vill du chansa, jag och många med mig vill det i alla fall inte.

Kanske du skulle fråga alla de MS-patienter. Som fått hjälp via den banbrytande läkaren Birgitta Brunes att reparera sin raserade hälsa.

 
- abstract

Title: Number of amalgam fillings in relation to cardiovascular disease, diabetes, cancer and early death in Swedish women Author(s): Ahlqwist M, Bengtsson C and Lapidus L Reference: Community Dent Oral Epidemiol 1993: 21: 40-44

Abstract: Altogether 1462 women aged 38, 46, 50, 54 and 60 yr were initially examined in 1968-69 in a combined medical and dental population study in Gothenburg, Sweden. Number of tooth surfaces restored with amalgam fillings was assessed. The incidences of myocardial infarction, stroke, diabetes, cancer and overall mortality were determined during a 20-yr follow-up period. Women with few amalgam tooth fillings had increased incidence of myocardial infarction, stroke, diabetes and early death compared with women with a large number of fillings. However, the significant inverse correlations between number of amalgam tooth fillings and the endpoints studied disappeared when number of teeth and socioeconomic group were included in a multivariate analysis. The study thus did not provide any evidence for a correlation between amalgam fillings and cardiovascular disease, diabetes, cancer or early death.

 

ATT FINNA GENOM ATT INTE HITTA
om hur forskare kan komma fram till nya fakta.

Åter till nytt på sidorna