KVICKSILVER  i  AMALGAM             - en arbetsmiljörisk

BILAGA 4

SYMTOM VID KVICKSILVERFÖRGIFTNING ENLIGT SKYDDSBLAD NR 68 UTGIVEN AV KEMIKONTORET I SAMVERKAN MED ARBETARSKYDDSSTYRELSEN

Vid en jämförelse av dessa av Socialstyrelsen godkända kvicksilversymtom har enkätsvaren utfallit enligt följande.

Diarré

Missfärgat tandkött

Inflammation; tandkött

Darrningar

Muskelsvaghet

Huvudvärk

Irritabilitet

Sömnstörningar

Depression

Minnesförlust

Njurpåverkan

Menstruationsrubbningar
       50%

25%

41%

69%

83%

82%

81%

73%

65%

89%

43%

50%

KOMMENTAR, skyddsblad 68

Kunskapen om skyddsbladet nr 68 angående arbete med kvicksilver är i det närmaste obefintlig. Ytterst få har kännedom om vilka hälsorisker arbete med kvicksilver kan medföra eller vilken personlig skyddsutrustning som skall gälla.

Skyddsombuden känner inte till skyddsbladet och kan därför inte informera dem de skall skydda.

Tandsköterskeskolor saknar också detta skyddsblad. Vid besök på en tandsköterskeskola våren 1990 hade varken tandvårdslärare eller elever någon gång sett till skyddsbladet. Elever som varit ute på praktik rapporterade att man på flertalet arbetsplatser fortfarande arbetar helt oskyddade enligt gammal metod.

Inte heller tandläkarna är informerade om riskerna. I stället hävdas från deras håll att arbete med amalgam är helt ofarligt.

Personal som ute på kliniker frågat efter skyddsbladet har fått till svar att något sådant inte finns tillgängligt. I ett län visade det sig att det förvarades i en pärm på Landstingshälsan!

Vid en undersökning av tandkliniker i Linköping 1989, utförd av Yrkesinspektionen, konstaterades att tandsköterskor på flera kliniker fortfarande bearbetar amalgam i direkt hudkontakt, precis som man gjorde förr.

Arbetarskyddsstyrelsen har trots skyddsbladet inte utfärdat sådana föreskrifter att det klart framgår att skyddsbladets regler skall gälla. Man visar från detta håll en skrämmande flathet för tandläkarnas bedyranden om att amalgam är ofarligt.

Vid en förfrågan om föreskrifter 1986 till Arne Stråby på ASS svarade han, "de använder ju bara amalgam". Det föreföll och förefaller som om ASS inte fått klart för sig att amalgam alltid innehåller minst 50% rent kvicksilver.

Vid samtal med LEK-utredningens ordf. professor P-O Lundberg i anslutning till TV-hearingen om amalgam september 1990 bekräftade han att han inte haft någon kännedom om skyddsbladet eller vad som däri informeras om.

 

SLUTSATS

Utan kunskap kan aldrig tandvårdens personal lära sig hur de skall hantera giftet kvicksilver. Med föreskrifter i stället för allmänna råd, som arbetsgivarna blir skyldiga att följa och välutbildade skyddsombud kan vi hoppas på att inte onödigt lidande skapas i tandvårdens arbetsmiljöer.

Med kunskap om kvicksilvrets skadeverkan borde också de som nu sitter och skrattar åt drabbade kollegor få sig den tankeställare som de idag saknar.

Med kunskap kanske fler tandvårdare inser det horribla i att använda ett av våra farligaste

gifter i munnen på patienter och som arbetsmaterial.

Med kunskap och krav på bättre arbetsmiljö i tandvården skulle personal och patienter slippa den onödiga kvicksilverbelastningen som alltid blir följden vid insättning, bortborrning och puts av amalgamfyllningar.

CHEFSTANDLÄKARE

[ föregående sida ]   [ index - en arbetsmiljörisk ]   [ nästa sida ]

Välkommen och tyck till i gästboken

[ http://www.kvicksilver.org/arbetsmiljo.html ]