Date: Tue, 18 Jan 2000 21:41
To: (Enligt sändlista )
From: Per Dalen <per.dalen@helsingborg.se>

Subject:
    Amalgam jämfört med tobak

Ett mail från USA i går kväll innehöll en news release från februari 1994, som rekommenderades med orden "[o]ld but still interesting." Författare är Ralph Wood Wilson, N.D. (naturläkare), och titeln "Dental Amalgams, Ghetto Violence and Mass Murderers". Inlägget är inte särskilt välbalanserat, men det har historiskt intresse eftersom författaren var tidigt ute med att klart och tydligt jämföra odontologins roll med tobaksindustrins. Jag citerar här de relevanta partierna:

There was an air of excitement during Lorscheider's presentation. The listeners realized the implications for the great debate about the safety of amalgams--which one popular writer against amalgams, Hal A. Huggins, D.D.S., has called "The Amalgam Wars". (The Huggins Diagnostic Center hotline is 1-800-31-2303.) There was some reference to the American Dental Association and the Dental Supply industry, and how they are imitating the all-too-familiar deadly legal gamesmanship and maneuverings of the Tobacco lobby--waging a campaign to cloud the air and stall changes that could prevent suffering and death of our citizens. Both the Dental Supply and Tobacco industries have hired scientists to say what they think will help their cause, and release statements that discredit anyone claiming their product is deadly to health.

In a desperate move to protect their financial liability, the American Dental Association has for some time been pushing for widespread governmental participation in placing amalgam fillings in low-income children. They claim that since mercury is "not scientifically proven to be harmful" they are within their legal boundaries to continue to place amalgams. For years now they have targeted the disadvantaged of our country for placement of amalgams, under joint government-industry programs to "help the poor". Now, the evidence is mounting that their selfish actions, just as with the Tobacco industry, are causing great harm to our people.
<snip>

When compared to the devious machinations of the Tobacco lobby, the ADA's actions are lock-step...they have learned from the deadly tobacco debate how to mis-use Science and continue a dangerous practice which has obvious potential for injury to people.
<slut citat>

Om någon har andra tidiga och tydliga citat med samma tema är jag mycket intresserad att få ta del av dem.

Tobaksindustrin har opinionsmässigt fallit ganska snabbt i forskarsamhällets ögon. Så sent som 1990 skrev framlidne H. J. Eysenck (på sin tid världsberömd och kontroversiell psykolog) i sin självbiografi "Rebel with a Cause" (London, Allen) utförligt och ogenerat om hur han under ett antal år tagit emot forskningspengar från tobaksindustrin för att arbeta med hypotesen att lungcancer inte berodde på rökning, utan på personlighetsfaktorer. En första rapport om hans forskningsresultat kom i British Medical Journal (BMJ) 1960. Ännu 1990 flöt på olika vägar mycket pengar från tobaksindustrin till olika forskare världen runt. Recensionen av Eysencks självbiografi i Lancet (5 maj 1990, sid 1064) nämner hans intresse för rökning och cancer utan någon moraliserande biton. Attityden mot industrin har senare hårdnat, så att BMJ 23 mars 1996 kunde börja en ledare så här:

Most people would agree that Cambridge University would be ill advised to launder money for a Colombian cocaine cartel. While the 1.5 million that the university proposes to accept from BAT (British American Tobacco) Industries to fund a new chair in international relations may be legal, it is hard to make a moral distinction between the tobacco industry and the drug cartels. <http://www.bmj.com/archive/7033e.htm#1>

Det fanns flera artiklar i samma häfte (<http://www.bmj.com/archive/7033c.htm>) som visade upprördhet över tobaksindustrins olika försök att säkra fortsatt inflytande över forskarvärlden. Ett uppvaknande har utan tvekan skett, och ledande medicinska tidskrifter blir i dag alltmer vaksamma på författares intressekonflikter. Odontologin har hittills knappt känt av detta, men det är en tidsfråga. Det kan rimligen inte dröja länge innan tidskriftsredaktörer, läkare, politiker och allmänhet börjar inse att djupgående intressekonflikter är inbyggda i den forskning och opinionsbildning som berör medicinska risker med dentala material. Området domineras nämligen helt av tandläkare och har i hög grad präglats av att kåren sedan 150 år tvingas försvara en omfattande kvicksilveranvändning. Senare har man dragits in i kontroverser kring giftiga rotfyllningsmaterial, fluoridering av dricksvatten, m m. Samarbetet med materialindustrin är påfallande intimt (<http://vest.gu.se/~bosse/ybftBEN95a.html>). Med tanke på amerikansk skadeståndsrätt och andra faktorer är det mycket osannolikt att odontologin frivilligt skulle avstå från sina etablerade möjligheter att styra säkerhetsgranskningen av den egna verksamheten. Ur allmänhetens synpunkt är det naturligtvis en fördel om uppvaknandet på den här punkten blir minst lika snabbt som det varit i fråga om tobaksindustrin.

Per Dalén

 

åter till "kommentarer till fakultetsgruppens andra delrapport"


http://www.kvicksilver.org/amalgamenheten