ANKOM
1999-04-07

  

Minnesanteckningar

Möte med Medicinska fakultetens utvärderingsgrupp för Amalgamenheten och representanter för Amalgamenheten på Arlanda 1999-03-23.

Närvarande: Anders Lindvall, Antero Danersund, Rornuald Hudecek, Sture Eriksson, Ulf Lindh, Mats Fredrikson, Dag Lundberg, Stig Wall, Christer Edling, Lars Holmberg

  1. Vi studerade det första utfallet av analyserna av de inkomna enkäterna. Resultatet tyder på en livskvalitetförbättring för en tämligen stor andel av patienterna i hela materialet. Förbättringen i livskvalitet tycks också gå parallellt med en förbättring i de olika somatiska symptomen. Det finns emellertid också en grupp patienter som inte har upplevt någon förändring eller t.o.m. försämrats. I och med att det finns en så pass god parallellitet mellan förändringar i de somatiska symptomen och livskvalitet så beslöt vi att använda utfallet i livskvalitetsfrågan för en indelning som kan ligga till grund för ett slumpurval ur kohorten.

    Enligt tidigare studieplan beslutar vi att göra ett uttag ur kohorten enligt följande: 50 av patienterna med det bästa utfallet (enligt den framtagna s.k. LK-skalan +4, +5 eller +6 utslumpas. Alla patienter med negativt utfall i LK-skalan uttages (ca. 76 patienter). Dessa två grupper användes för att studera kontraster. 100 patienter uttages slumpmässigt ur hela kohorten. Av dessa 100 kan således en del bli dubletter från de första två grupperna. Denna grupp få avspegla vad som hänt i hela kohorten. För dessa tre urvalsgrupper så studeras således med hjälp utav röntgenbilder saneringens kvalitet. Tillägg: LK-skalan är en differensskala som grundats på en skillnad mellan utfallet i fråga 51 och fråga 59 i frågeformuläret.

    De första resultaten visar också att förändringarna i de somatiska symptomen inte är helt korrelerade före enskilda patienter eller frågekonstellationer. Möjligen skulle således en alltför tidig gruppering till ett score av frågorna kunna dölja väsentliga förändringar. Det beslöts därför att i en första deskriptiv analys också studera utfallet i fråga för fråga (fråga 1-30 i frågeformuläret).

    Urvalsstrategin och konstruktionen av ett score Ar således något modifierad jämfört 'med utvärderingsalgoritmen enligt 990120. I övrigt kvarstår dock denna plan. Den exponeringsvariabel som således är aktuell är sanering, vilken kan beskrivas tre kategorier: Slutförd sanering, påbörjad men ej slutförd sanering, ingen sanering (när patienter ur slumpurvalet närmare karakteriserats så kan analyser avseende ingen sanering, viss sanering eller fullgod sanering utföras).

  1. Vi diskuterade frågan om "känslighet". Det Ar inte helt uteslutet att patienter som kliniskt bedömts som mera känsliga har behandlats intensivare. Det är också tänkbart att känsligheten modifierar effekten av interventionen, vid mötet kunde vi dock inte precisera hur den biologiska hypotesen för detta ser ut och inte heller i vilken riktning man förväntar sig att denna effektmodifikation skall gå. Det kan under alla omständigheter vara av värde att göra analyser stratifierade på "känslighet". I första hand för att, avgöra om denna variabel kan innebära en confounder för huvudanalysen eller ej..
  2. Vi konstaterade också i diskussionen att det inte finns något optimalt på "känslighet". Det som ligger närmast till hands är att göra en sammanvägning av frågorna 31-40 i enkäten. Dessa frågor bedömer dock egentligen mera "allvarlighetsgrad" än "känslighet".

    Vi beslöt att göra analyser stratifierade på ålder enligt tidigare beslut. Ålder kan sägas vara en proxyvariabel, dels för vilken tandläkarteknik som patienten kan tänkas ha varit exponerad för, dels för längden av amalgamexponering.

  3. Vi diskuterade bortfallsanalysen. Den tidigare planen står kvar att ca. 150 patienter ur bortfallet intervjuas per telefon av en vid sjukhuset anställd sjuksköterska. Patienterna tillfrågas om anledningen till att de ej sänt in enkäten, samt om några av de av centrala symptomen. Om intervjuerna visar sig lättgenomförda och datakvaliten verkar bli god, så kan bortfallsanalysen eventuellt utsträckas till hela bortfallet. Vi beslöt att inte telefonintervjua de patienter som lämnat in en blank enkät. Vi tolkade inlämnandet av blank enkät som en markering av att man ej vill deltaga i undersökningen.
  4. Bortfall i denna studie får betraktas som "loss to follow-up" i en traditionell kohortstudie. Patienterna har alltså en gång utsetts som medlemmar i kohorten, men nu varit otillgängliga för att följa upp avseende utfallsvariabeln. Det är alltså inte uteslutet att resultatet av bortfallsanalysen kan modifiera de slutsatser som dras av analysen på enkätmaterialet. Det ar dock svårt att i förväg sia om vilka tolkningsalternativ som kan bli aktuella.

  5. Vi betonade återigen att vi inte ska delge några delresultat till utomstående innan vi beslutar att den första utvärderingen är färdig. Arbetsmaterialet 990323 måste ses bara som ett internt arbetsmaterial. Vi betonade återigen vikten av att skilja på de

    forskningshypoteser som Amalgamenheten vill utveckla och på det uppdrag som Fakultetens utvärderingsgrupp har. Fakultetens utvärderingsgrupp kommer att utgå från de hypoteser som framlagts i planen av 990120 och som i viss mån också avspeglas i forskningshypotes nr. 6 i arbetsmaterialet från 993023.

  6. Fakultetens utvärderingsgrupp sammanträdde enskilt på eftermiddagen och diskuterade mer i detalj vilka analyser vi önskar se inför nästa steg i utvärderingen. Var god se bilaga.

Uppsala 1999-03-25

 

Lars Holmberg

 

 

Bilaga

Appendix


Appendix

Tabell 1

Ålder

ØSanering

Pågående sanering

Avslutad sanering

<30

x1/n1

x2/n2

osv

30-40

osv

   

40-50

     

>50

     

TOTALT

     

 
Ålder är ett förslag på fyra grupper Den slutliga åldersindelningen bör dock fastställas efter det att Lars Holmberg sett åldersfördelningen i materialet. x1 = medelvärdet för värdet i skala C, förändring i symptom. n1 = totala antalet svarande i kategorin.

 

Tabell 2

Känslighet

ØSanering

Pågående sanering

Avslutad sanering

Tertil1

x1/n1

x2/n2

osv

Tertil2

     

Tertil3

osv

   

TOTALT

     

 

Tertiler av känslighet grundas på medelvärdet för varje patient av skala B: Hur allvarligt? före sanering av fråga 31-40. Detta värde kommer således att ligga för varje patient mellan 1 och 5 (besvärsgraden delas således med antalet besvarade frågor). Materialet indelas i tertiler på grundval av detta värde. x1 resp. n1 n är samma parametrar som beskrivits i tabell 1.

Tabell 1 och 2 framställes för varje fråga 1-30 samt även för den s.k. LK-skalan. Vidare göres en summeringstabell motsvarande tabell 1 och tabell 2 för "specifika" resp. "ospecifika" frågor. De "specifika" frågorna är av frågorna 1-30: 1, 5-12, 15-17, 19, 23-25 och de "ospecifika" är således: 2-4, 13-14, 18, 20-23, 26-30.

Tabell 3

Antal "ja"/total antal (och procent "ja") i MU1, fråga 29

 

Före

"Efter"

29a, ej sanerad

Antal "ja"/total (%)

Antal "ja"/total (%)

29a, sanerad

   

29b, ej sanerad

   

29b, sanerad

   
     

osv

   

 

Denna tabell beskriver alltså för Metallutredning 1 proportionen av patienter som svarat "ja" för förekomst av ett visst symptom före resp. efter sanering där "efter" således avspeglar det nu aktuella utskicket av MU1 och före avspeglar det första formuläret som ifylldes vid första besöket på Amalgamenheten.

I denna första, deskriptiva ansats undvikes statistisk signifikanstestning.

Vi avser att avsluta utvärdering med en logistisk regressionmodell där samtidig hänsyn kan tas till ålder och indexet för "svårighetsgrad". Logistiska regressionsmodellen bygger på sannolikheten att i C-skalan ha svarat "1" eller "2" för grupperingen "specifika" och för "ospecifika" symptom.


http://www.kvicksilver.org/amalgamenheten