Magnesium "Från migrän och osteoporos till hjärtinfarkt".

Magnesium och dess betydelse för hälsan

Från migrän och osteoporos till hjärtinfarkt.

I Hereford, USA, bryter man sällan benen. I Dallas är det däremot vanligt med skelettfrakturer. En skillnad mellan de två orterna är halten av magnesium i dricksvattnet. Magnesiumbrist kopplas idag samman både med skador i naturen och en rad sjukdomar hos människor och djur.

Magnesium är energijonen i universum! Den utgör centralatomen i klorofyll, som samlar in solljus och med denna energikälla omvandlas koldioxid och vatten till energirika produkter som socker, polysackarider, stärkelse och cellulosa - grunden för all föda på jorden. I vattnet har algernas klorofyll samma uppgift att föra solenergin vidare i olika steg i näringspyramiden i hav och sjö. Genom den försurning som pågår i vår mark får växter , djur och vi människor betydligt mindre mineralmängd i vår föda än tidigare. Magnesiumbrist förknippas idag med skador på träd och sjukdomar hos djur och människor. Inom jordbruket bör magnesiumrika gödselmedel eller dolomitkalk tillsättas främst till mineraljordar med lågt lerinnehåll dvs sand- och mojordar samt mulljordar. Vid genomgång av jordanalyser är det påfallande ofta som magnesiumtillståndet ära otillfredsställande på lätta jordar (1). Detta tyder på att man glömt att ta hänsyn till magnesiumbehovet vid gödslingen. Vid varje skörd sker en bortförsel av detta viktiga mineral, som måste ersättas.

Mest magnesium i vårt skelett
Några tillstånd som förknippas med magnesiumbrist framgår av tabell 1. En vuxen människa innehåller 22-28 gram magnesium (2). Av kroppens totala Mg-innehåll återfinns 60% i skelettet, där huvuddelen finns inne i cellerna och resterande del är biologiskt tillgängligt pga att Mg är absorberad till skelettets mineraler dvs hydroxiapatit- kristallernas yta. Av återstående 40% finns ca 20% i muskulaturen och ca 20% i övriga mjukdelar t ex leverceller. Mängden i serum är liten, endast ca 1% av det totala förrådet, men hålles förvånansvärt konstant, trots stor och snabb omsättning, i ett noga styrt och kontrollerat system. Styrsystemet påverkas bl.a. av parathyroidea - och thyreoideahormoner, kalcitonin, insulin, binjurebarkhormoner och östrogen samt av vitamin D, thiamin och pyridoxin i ett ofullständigt utforskat komplext mönster. Upptaget av Mg sker framförallt i övre tunntarmen. Eliminationen av Mg sker via tarminnehåll, urin och svett. Mg-koncentrationen inuti cellerna är mer än tio gånger så stor som i extracellulära vätskerum, vilket avspeglar ett avsevärt kemiskt arbete. Den energikrävande jonpumpens enzym Na/K- ATP-as är magnesiumberoende.

Nödvändigt coenzym
Inuti cellerna finns största delen av Mg i mitokondrierna där energi produceras. Av vävnaderna har särskilt hjärtmuskel, lever, binjure och skelettmuskulatur stor mitokondrietäthet. Energi som frigöres vid näringsämnens förbränning kan överföras till energirikt ATP i ett ytterligt komplext system. Näst K är Mg den rikligast förekommande katjonen hos människan. Mg-jonen ingår som ett nödvändigt coenzym vid mer än 300 olika enzymatiska reaktioner i kolhydrat-, protein-, lipid- och nukleinsyrametabolismen. En skada på funktionen av Na/K - pumpen förorsakar K-förlust från cellen och en förändring i intra/extra cellulära kaliumkvoten, vilket leder till ökad cellulär retbarhet och en tendens till arytmi (3,4,5). Hjärtsvikt kan i sig påskynda Mg- förlust via urinen, vilket också kan utvecklas under diuretika-behandling. Det finns tecken som tyder på att patienter, som dör plötsligt efter hjärtinfarkt har lägre Mg-halt i hjärtmuskeln än de som dör av kronisk hjärtsjukdom a Vid hjärtinfarkt bör Mg-tillskott ske inom tre timmar för att klara Överlevnad.

Förhindrar arterioskleros
För att energi-, närings- och syretransporterna skall fungera tillfredsställande till alla kroppens celler är det en viktig förutsättning att alla blodkärl - stora som små - är rena och fria från kramper. Mg förhindrar både arterioskleros och kramper i blodkärlen! Detta förhindrar högt blodtryck och leder till att cellerna i t.ex hjärnan kan förses med syre och energi via de fina blodkärlen (6,7). Likaså kan effektiv bortförsel av gifter och andra avfallsprodukter ske. Därmed kan huvudvärk och migränbesvär lindras och färre hjärnceller dör av undernäring, syrebrist och förgiftning (Alzheimer?). Även befintliga inlagringar i kranskärl kan lösas upp av magnesium-tillskott i födan!
Ca förstärker hjärtmuskelns sammandragningar och Mg gör avslappningen och vilan mellan hjärtslagen mer effektiv. Genom att Mg verkar avspännande och Ca återställer kärlmuskulaturens naturliga elasticitet, kan de båda hjälpa personer med högt blodtryck genom att sänka detta. Mg och Ca år dessutom livsviktiga för nervsystemets funktion. De basiska Mg-föreningarna löser upp sura salter som bildas av t.ex. gallsten, njursten, tandsten och prostata samt förhindrar att det bildas kalkavlagringar på dessa ställen. Vid diabetes är det störningar i bla K/Ca-balansen, som Mg kan komma tillrätta med. Ofta får äldre personer med hjärtbesvär även åldersdiabetes för att denna balans är störd.

Bra för gravida
Det är skrämmande att gravida bara får hälften av det nödvändiga Mg-intaget. Tyska och schweiziska forskare har redovisat att Mg-tillskott under de fyra sista månaderna under graviditeten gett friskare kvinnor , piggare barn och färre för tidigt födda barn (8). Det föds många barn med allergiska problem, diabetes och skelettskador idag. Kan Mg-brist under fosterstadiet vara en viktig faktor i detta sammanhang ?

Osteoporos
Benskörhet blir allt vanligare och svenska forskare anser att det blir nästa stora folksjukdom. I USA studerade Barnett två samhällen, i det ena var skelettfrakturer vanliga och i det andra sällan förekommande (9). Analyser gjordes på den viktigaste födan - dricksvattnet. Fluor-, jod- och fosforhalterna var lika i de båda orterna. Däremot fann man skillnader i Ca- och Mg - halterna (tabell 2). Barnett ansåg att benskörheten berodde på för låg magnesiumfosfathalt - i ben och skelett bör den vara ca 1%. Hypofysen reglerar K - och Ca - balansen och för att göra detta användes Mg, som har en lugnande effekt på binjurarnas hormonproduktion. Om Mg - halten är för låg, blir det större hormonproduktion och snabbare nedbrytning än uppbyggnad av skelettet. Enligt Gaby (10) ger enbart Ca-tillskott vid benskörhet abnormt stora Ca - kristaller i skelettet. Om Mg-tillskott gavs, bildades normala Ca - kristaller och därmed erhölls bättre mineraltäthet och således ett starkare skelett. Extra Ca - tillskott utan Mg - tillförsel kan påskynda osteoporos!
Dagligt intag bör för vuxen vara 400 mg Mg och 800 mg Ca enligt författaren.

Skelettet bryts ned och byggs upp ständigt under vår livstid. Omloppstiden är ca tio år. Det innebär att alla bör - förutom att tänka på intag av allsidig kost - även ägna sig åt fysisk aktivitet. Den bör vara regelbunden, gärna viktbelastande och "ansträngande" men även angenäm. Kvinnor bör också kontrollera om östrogenbrist föreligger. Magnesium är också en viktig beståndsdel i tändernas emalj.
Magnesiumfosfathalten i tänder är 1.5 %, i elefantbetar 2 % och i rovdjurständer 5 % (10). Även älgar, rådjur m.fl. lider av hjärtbesvär, kramper, håravfall och benskörhet pga mineralbrist i födan förorsakad av markförsurning. Ett viktigt kosttillskott kan djuren få från slickstenar/mineralstenar.

Drastisk minskning av magnesium under 1900-talet
Mg-intaget via födan har minskat drastiskt under 1900- talet (12, tabell 3). Två faktorer har nämnts, nämligen markförsurning och användning av Mg-fattiga konstgödselmedel. Därtill kommer vidareförädling och industriell bearbetning av våra födoämnen. Olika livsmedel innehåller självklart olika mängder av K, Ca, Mg och P (13, tabell 5). Råris innehåller 10 ggr mer Mg än polerat ris, fullkornsvetemjöl är betydligt mineralrikare än kärnvetemjöl. Sötmandel, bönor och nötter är rika på mineraler liksom många fröer t.ex. sesam- , pumpa- och solrosfrö. Andra exempel på dylika födoämnen är grönsaker, spenat, sallad, persikor, russin, vindruvor, vin, vetegroddar, kelp, bryggerijäst, benmjöl, skaldjur, kött, inälvsmat och mjölk. Havssalt liksom havsfisk och havsalger är mineralrika.
Tack vare den viktiga och vanligt förekommande fiskdieten är japanerna förskonade från många av västerlandets sjukdomar.

Rekommenderat magnesiumintag
En jämförelse mellan beräknat och rekommenderat Mg-intag visar stora skillnader (Tabell 4). De flesta människor skulle behöva Mg-tillskott. Vegetarianer utgör undantaget! Experter i Sverige anger Mg-behovet till 5 mg per kg kroppsvikt och dygn. I Tyskland är motsvarande siffra 6-10 mg. Barnett i USA anser att behovet är 600 mg/dygn. På svenska apotek kan man finna receptfria magnesiumtabletter innehållande 75 mg Mg och receptbelagda tabletter med 250 mg Mg. I USA är motsvarande tabletter med 250 mg Mg receptfria och på burken står skrivet att en tablett utgör 62 % av medelamerikanens dagliga Mg-behov. I Frankrike och Spanien säljes 500 mg Mg-tabletter receptfritt. Om Mg-intaget är större än behovet går överskottet ut via urinen. Vid njurbesvär bör läkare rådfrågas angående dosering. Hårda vatten är mineralrika och mjuka vatten mineralfattiga. Information kan fås från respektive kommun om mineralinnehållet i dricksvattnet.

I dagens svåra ekonomiska läge är det viktigt att också minska på sjukvårdskostnader. Som framgår av denna sammanställning är många av våra ofta förekommande sjukdomar bristsjukdomar! Därför är det väsentligt att satsa på hälsoupplysningskampanjer, kostcirklar samt förebyggande medicin. Hälsovård är mycket billigare än sjukvård! Var plåga har sitt skri för sig, men hälsan tiger still (14).

Gustaf Nylander
Fil dr, f miljövårdsdirektör

Litteraturförteckning: Antal litt. ref. från resp. författare.

1. Magnesium behövs det? I. Gruvaens, Växtpressen 1, 1994.
2. Magnesium - en hjärtesak. Sten Jameson, Vår Näring 1/88.
3. Magnesium. P. 0. Wester, American Journal of Clinical Nutrition, 1987 79
4. Magnesium and Man: Warren E. C. Wacker, 1980 594
5. Magnesium: How an important mineral helps prevent attacks and relieve stress. Alan R. Gaby, M.D., 1994 107
6. The effect of Magnesium and blood pressure in treated and untreated hypertensive patients. Marianne Plum Wirell, 1994 258
7. Low Brain Magnesium in Migraine. Dr. N M Ramadan, Headache Journal, 1989 28
8. Magnesium supplementation in pregnancy. British Journal of Obstretics and Gynaecology, 1988
9. Magnesium, the nutrient that could change your life. J. I. Rodale, 1968
10. Preventing and Reversing Osteoporosis Alan R. Gaby, 1994 338
11. Vital Facts About Foods. Otto Carque, 1933
12. Vitaminer och mineraler för ett friskare liv. M. Tolonen, 1988
13. Informationsskrifter ACO AB
14. Odalbonden. E. G. Geijer

[ "Abstract" index ] [ Kvicksilver start sidan ] [ Nytt på sidorna ]